VAL 2022: ”Ingen klimatkris – det är varmt varje valår”

2022 08 19

Jimmie Åkesson (SD) vill inte kalla den globala uppvärmningen för en klimatkris.

– Här och nu har vi ingen kris på det sättet. Vi har varmt väder och ibland har vi kallt väder. Det tenderar att vara väldigt varmt och alarmerande varje valår, av någon anledning. Jag upplever inte att vi är i en kris på det sättet att vi behöver ha panik, utan tvärt om. Det rimliga är att man andas, sedan gör vad man tror är det rätta, säger han till SvD.

Samtidigt medger Åkesson att Sverige står inför en kris.

Men han framhåller att det finns tid för att lösa den.

–  Att vi står inför en kris, det gör vi ju, men att vi inte skulle hinna med att lösa den om vi gör rätt saker, det köper jag inte, säger han till tidningen.

Satsa på kärnkraft

Tillsammans med Moderaterna, Kristdemokrater och Liberalerna vill SD satsa på mer kärnkraft för att få ner utsläppen.

Samtidigt står SD bakom en rad förslag om att om att sänka priset på el och drivmedel i Sverige, trots att sådana förslag skulle kunna motverka Sveriges mål att minska utsläppen.

– Vi gör vår del på bästa sätt genom att använda den kunskap och kompetens som finns i Sverige till att utveckla ny teknik och genom att främja svenska exportföretags produkter som är tillverkade på ett klimatvänligt sätt. Inte genom att göra det omöjligt att köra bil, säger Jimmie Åkesson till SvD.

Skarp kritik från MP

Miljöpartiets språkrör reagerar kraftigt på Jimmie Åkessons uttalande.

Enligt Per Bolund (MP) bevisar intervjun att SD är ”totala klimatförnekare”.

– Om någon trott att SD inte är totala klimatförnekare så är det dags att tänka om nu. De kommer aldrig se klimatkrisen. Väljare som lutar åt M, KD & L och är oroliga över klimatet borde få panik över att bli beroende av ett sånt parti. Rösta grönt istället!, skriver han på Twitter.

Kollegan Märta Stenevi (MP) instämmer i Per Bolunds kritik. Hon delar SvD:s artikel på Twitter och skriver:

– Som sagt. Dags att ta av foliehatten. 

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen