JUST NU: 70 000 liter olja i timmen bränns upp i Sverige

2022 08 16

Oljekraftverket i Karlshamn har dragits igång och bränner nu stora mängder olja.

Orsaken är att södra Sverige just nu har brist på planerad elproduktion uppger företaget Uniper som driver kraftverket.

Från morgon till kväll
Kraftverket har redan varit igång i en veckas tid rapporterar Aftonbladet som framhåller att 70 000 liter olja i timmen eldas upp.

– Vi har kört från morgon till kväll, säger Unipers presschef Torbjörn Larsson till tidningen.

Karlshamnsverket är ett oljeeldat topp- och reservkraftverk.

– Det ligger i södra Sverige där kapacitetsbehovet är högre än i andra delar av landet, förklarar företaget på sin webbsida.

Karlshamnverket utgör produktionsdelen i effektreserven som upphandlas av Svenska kraftnät för vinterperioden.

Svenska Kraftnät har inte uppmanat

Aftonbladet framhåller att Svenska Kraftnät, som är den myndighet som ansvarar för Sveriges elförsörjning och att det svenska kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt, inte har uppmanat att köra igång kraftverket.

Unipers presschef förklarar hur det ligger till.

– Södra Sverige har brist på planerad elproduktion. När det blir sämre vindförhållanden, då blir det här extra påtagligt, säger han till Aftonbladet och förklarar att det innebär att Karlshamsverket budas in på den nordiska elbörsen.

Han intygar även att olja inte är rysk.

Gav förklaring

Det blev uppståndelse hösten 2021 då Karlshamnsverket drog igång trots att det främst är förknippat med att det är ett reservkraftverk, som upphandlats av Svenska Kraftnät.

Verket ska fungera som en extra resurs att ta till under de kalla vintermånaderna när elbehovet ökar.

Avtalsperioden löper från 16 november till den 15 mars och kraftverkschefen Henrik Svensson gick i fjol ut på Unipers webbsida och förklarade varför Karlshamnsverket var igång trots att det var i mitten på september.

– Utanför avtalsperioden kan Karlshamnsverket avropas av den nordiska elmarknaden Nord Pool. Det är väldigt ovanligt, men under de här två veckorna köptes elproduktion och då måste vi leverera.

Europeisk elmarknad

– I det stora perspektivet hade vi ett extremt väderläge över stora delar av Europa, med mycket moln och lite vind. Det gjorde att de väderberoende kraftslagen inte kunde leverera det som marknaden efterfrågade, förklarade Svensson.

– I ett sådant läge budas anläggningar in som oftast kör mer sällan – på grund av att de är fossila och primärt är reservresurser.

– Som sagt, elmarknaderna hänger ihop. Under den här perioden var det framför allt våra grannländer Tyskland och Danmark som hade effektbrist och därför behövde import från Sverige.

– Eftersom vi har brist på planerbar elproduktion i södra Sverige och eftersom överföringskapaciteten från norra Sverige inte kan utnyttjas fullt ut, så fanns det begränsat med alternativ för att hjälpa våra grannländer. Därav avropades Karlshamnsverket för att kunna täcka upp den efterfrågan som fanns.

Följa lagen

– Sedan har jag sett kommentarer om att vi inte behöver elda olja för att kunna exportera. I det sammanhanget måste Sverige förhålla sig till lagstiftningen som säger att vi inte får strypa exportflöden för att gynna den egna elförsörjningen.

– Då påverkar vi på ett negativt sätt våra grannländers elförsörjning, förklarade Karlshamnsverkets chef Henrik Svensson på Unipers webbsida.

Foto: Uniper

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen