JUST NU: Köttfärs återkallas – risk för salmonella

2022 08 16

Lidl återkallar blandfärs som kan innehålla salmonella.

Det uppger butikskedjan i ett pressmeddelande.

Produkten som återkallas är blandfärs Krav av varumärket Svea Lantkött med bäst före datum 2022-08-17.

Efter rutinanalyser har det visat sig att en begränsad batch av blandfärsen kan innehålla salmonella, framhåller butiken.

Salmonella har detekterats efter en rutinanalys. Samtliga berörda produkter är bortplockade ur butik och Lidl uppmanar alla kunder som köpt blandfärsen att återkomma med produkten. Det berörda bäst-före-datumet 2022-08-17 har sålts i Lidl Sveriges samtliga butiker. Det är enbart blandfärs med ovan bäst-före-datum som är berört. Salmonella utgör ingen risk om livsmedlet hettats upp till minst 70 grader, skriver Lidl i pressmeddelandet.

Ser allvarligt på situation

Butikskedjan uppger att andra produkter av varumärket Svea Lantkött inte är drabbade.

Avslutningsvis beklagar sig Lidl över det som inträffat och uppmanar kunder att returnera berörda produkter.

– Lidl Sverige beklagar och ser allvarligt på det som inträffat och utreder nu tillsammans med leverantören hur det kunnat ske, samt att något liknande inte sker igen. Konsumenter som köpt varan är välkomna att returnera den till inköpsplatsen, eller till närmaste Lidl-butik. Kunderna får självklart pengarna tillbaka, även utan uppvisande av kassakvitto, skriver Lidl.

Fakta salmonella  

  • Salmonella är en bakterie som kan orsaka magsjuka.
  • Bakterien trivs bäst i tarmen hos människor och djur, men den överlever bra i andra miljöer också.
  • Salmonella sprids främst via mat som äts utan att ha hettats upp ordentligt. De flesta som blir sjuka i Sverige har smittats utomlands.
  • Ett halvt till några dygn efter att man fått i sig bakterien drabbas man av  diarréer, magkramper, feber och ibland kräkningar. Detta varar oftast några dygn, men kan ibland bli mer långvarigt. I ovanliga fall kan man få följdsjukdomar som till exempel ledbesvär. 
  • Källa: Livsmedelsverket
 

Foto: O. Drach resp M. Daudy

Text: Redaktionen


Chockbesked för Aladdinasken

2024 12 18

Marabous chokladaskar är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen


En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen