JUST NU: Så ”blåser” Ryssland västvärlden

2022 08 12

Men företagens produkter säljs fortfarande i Ryssland. Invånare kan köpa en ny BMW, nya kläder från Zara eller den senaste mobiltelefonen från Apple. 

Anledningen: 

En ny rysk lag om ”parallell import”.

Tack vare den nya lagen kan konsumenter fortfarande köpa varor från företag som stoppat sin verksamhet i landet, rapporterar The Guardian.

Lagen innebär att Ryssland numera tillåter ryska företag att att köpa varor från vilket företag som helst utanför Ryssland, utan ett godkännande från varumärkesägarna.

– De produkter som nu kommer till Ryssland är ofta ursprungligen avsedda för export till länder som ingår i den Moskva-ledda Eurasian Economic Union (EEU) och som Moskva delar en tullunion med: Armenien, Vitryssland, Kazakstan och Kirgizistan. Produkterna skickas sedan till Ryssland och säljs på marknaden. Västerländska företag förlorar all kontroll över sin distribution och försäljning, uppger The Guardian.

Kläder för miljoner

I en intervju med tidningen berättar den ryska fastighetsinvesteraren Alexander Gorbunov om hur han utnyttjat den nya lagen.

Han har köpt kläder från det spanska märket Zara för 1,5-2 miljoner rubel, motsvarande drygt 280 000 svenska kronor.

Kläderna fyller numera butikshyllorna i hans nyöppnade butik.

Zara valde att stänga sina butiker i landet efter att invasionen inleddes.

Nya smartphones 

Affären Re:store, en butik i Moskva som säljer smartphones, är fylld av iPhone 13 Pro och Pro Max i alpingrönt – en version som Apple släppte efter att företaget stängt ner verksamheten i Ryssland.

I september släpper företaget sin senaste smartphone, iPhone 14. Även den kommer att finnas i  det ryska sortimentet, erfar The Guardian.

– Det kommer att ta ungefär en månad, men vi kommer att få den, säger en säljare till tidningen.

Viktigt för Putin

När Kreml lanserade lagen i slutet av maj sa landets diktator Vladimir Putin att den skulle låta ryssarna fortsätta att importera varor i ”lyxklass”.  

I takt med att kriget i Ukraina drar ut på tiden är det viktigt för Putin att invånare i landets stora städer håller humöret uppe och har en fortsatt tillgång till västerländska ”lyxvaror”.

– Parallellimport spelar en viktig roll för att se till att livet inte störs av kriget. Putin vill inte att ryssarna ska ändra sina vanor på grund av kriget. Han vill att de ska fortsätta att leva som förut. Västerländska konsumentprodukter som kan se obetydliga ut kan ha ett stort värde för den genomsnittlige ryssen, säger sociologen Grigory Yudin till The Guardian.

Foto: President of Russia Office resp C S. Mercantile

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen