JUST NU: Svensk Natoofficer misstänks för brott

2022 08 11

Misstankarna gäller “stora omotiverade kontantuttag” från Försvarsmaktens betalkort.

Åklagare utreder nu den svenska officeren, som ska ha varit i tjänst på Natos militära högkvarter, rapporterar Svenska Dagbladet.

Det ska enligt tidningen handla om ekonomisk brottslighet.

"Stora brister"

Den misstänkta officeren även är major och konstituerad överstelöjtnant, vilket tyder på att personen blivit befordrad.

– Grunden för C HKV hemställan är att det föreligger misstanke om ekonomisk oegentlighet gentemot Försvarsmakten som kan vara brottslig. [NN] har haft stora brister i sin hantering av ekonomiredovisningar samt gjort stora omotiverade kontantuttag på tilldelat betalkort, uppger Försvarsmaktens personalansvarsnämnd i ett dokument som SvD fått tillgång till.

Misstänks för flera brott

Personen åtalsanmäldes 22 juni.

Man misstänkte då att officeren skulle ha kunnat gjort sig skyldig till förskingring, olovligt brukande, trolöshet mot huvudman eller något annat brott.

Officeren uppges tjänstgöra i Belgien på Supreme Headquarters Allied Powers Europe, Shape, som är Natos strategiska operationsstab.

Försvarsmakten tiger

Försvarsmakten vill varken “bekräfta, dementera eller kommentera” händelsen, uppger SvD.

Tidningen har också försökt få ut ytterligare dokumentation, men denna har stämplats med sekretess av Försvaret.

Arne Nilsson, Officersförbundets representant på Försvarsmaktens högkvarter, känner till ärendet men vill inte heller kommentera det nämnvärt.

– Standard är att vi blir informerade om någon hamnar i personalansvarsnämnden. Ibland läggs ärendena ner och i värsta fall kan det skickas vidare till åklagare. Men det är ovanligt med åtalsanmälan, säger han.

Militärstrategiskt högkvarter

Shape är baserade i Mons, Belgien, och ansvarar för “planering och genomförande av kombinerade gemensamma, effektbaserade operationer”, skriver staben på sin hemsida.

Man har också ett brett uppdrag för Nato.

– Att förbereda, planera och genomföra militära operationer för att uppfylla alliansens politiska mål, framhäver staben.

Tystnad från förbundet

Officersförbundet har ännu inte uttalat sig om hur varken förbundet eller den misstänkte förhåller sig till anklagelserna, skriver SvD.

Inte heller hur de ser på beslutet att officeren blivit åtlasanmäld.

Foto: Marek Studzinski

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning.

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen