JUST NU: Så vill Vänsterpartiet lösa elkrisen

2022 08 11

Vänsterpartiet föreslår en ny lösning för att sänka elpriserna i Sverige.

På en pressträff meddelar Nooshi Dadgostar (V) att Vänsterpartiet vill dela upp prissättningen mellan utlandspriser och svenska priser.

”Sverigepriser”

– Vi vill införa Sverigepriser. Det vill säga att vi separerar prissättningen i Sverige från prissättningen i utlandet. Det innebär att vi omedelbart skulle vilja att man börjar med att beräkna volymen i Sverige, tillgodoser konsumenternas behov och prissätter Sverige för sig, säger Nooshi Dadgostar. 

I ett andra steg vill Vänsterpartiet att den el som Sverige exporterar till utlandet ska bli en egen enhet som får en egen prissättning.  

Stabilisera det svenska priset 

– Det skulle ge oss ett Sverigepris på el, som sätts efter den el som produceras för den svenska elmarknaden. Att separera marknaderna på det sättet skulle stabilisera det svenska elpriset på i genomsnitt 40 öre per kWh. Exporten skulle inte påverkas, utan skulle kunna fortsätta i samma omfattning och till samma pris som i dag, framhåller Vänsterpartiet i ett pressmeddelande.

– Det innebär i praktiken att Sverige kommer få mycket lägre priser. De enda som tjänar på det nuvarande systemet är elbolagen, som kan ta ut stora övervinster på billig svensk vind- och vattenkraft, säger Nooshi Dadgostar.

Enligt Vänsterpartiet gör de skenande elpriserna i Europa det lönsamt för elbolagen att tillverka dyrt framtagen el och exportera till utlandet. Produktionen blir prissättande för den billiga el som de svenska hushållen använder, vilket enligt Vänstern leder till skyhöga elpriser i Sverige.

”Misslyckat experiment”

Vänsterpartiets ledare anser att dagens elmarknad är ännu ett exempel på ett ”misslyckat marknadsexperiment”.

– Det är inte brist på el som gör att det är höga priser på el i Sverige. Tvärtom, Sverige var Europas största elexportör under första halvåret i år. Detta handlar om ännu ett misslyckat marknadsexperiment, där politiken lämnat över ansvaret för viktiga samhällsfunktioner till marknaden. Nu behöver politiken ta ansvar och styra upp det här haveriet, fastslår Nooshi Dadgostar. 

Foto: Anna Tärnhuvud Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Klädkedja lämnar Sverige – stänger för gott

2024 05 01

Kedjan har redan stängt sin butik i Sveriges största köpcentrum Mall of Scandinavia.

Det var den butiken som skulle bli kronan på verket på svensk mark för en snabbt växande brittisk klädkedja.

Men så blir det inte.

Efter flera år av problem meddelar nu “Superdry” att man stänger sin sista butik i Sverige, som ligger på Fredsgatan i Göteborg.

Det rapporterar Fastighetsvärlden.    

Enligt sajten Market slår portarna igen för gott redan nu i veckan.   

Stöttades av Beckham   

Superdry från Storbritannien gjorde inledningsvis succé och marknadsfördes bland annat av den före detta fotbollsstjärnan David Beckham.

År 2015 lanserade företaget en storsatsning på Sverige.   

Tre butiker öppnades i Stockholm. En i Täby Centrum och en i Gallerian, men framför allt var det butiken i det stora köpcentret Mall of Scandinavia som var kedjans riktiga flaggskepp.     

Succén uteblev dock.

Butikerna i Stockholm stängde under pandemin och därefter även den som fanns på Arlanda.

Totalt hade man som mest fem butiker i Sverige.

"Inte längre coolt"

På sin svenska hemsida beskriver kedjan att man har “en betydande och växande närvaro runt om i världen med 515 Superdry-länkade platser i 46 länder”.

Superdrys förre vd Peter Williams har dock tidigare sagt att varumärket “förmodligen inte är så coolt som det brukade vara”.

– Det är problemet, eftersom tonåringar inte nödvändigtvis vill handla där deras föräldrar brukade shoppa och det är en naturlig likvidering av modemärken som pågår, sade han till BBC i april.

1 400 kvadratmeter

Julian Dunkerton, grundare av Superdry, har slagit tillbaka mot anklagelserna om att kedjan tappat sin status.

Bolaget genomgår just nu en omstrukturering.

– Verkligheten är att varumärket tilltalar alla människor, säger Julian Dunkerton till The Business Desk.

Butiken i Göteborg där Superdry huserat ägs av Vasakronan och är 1 400 kvadratmeter stor.

Foto: K. Pilger

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för svenska kronan

2024 04 30

Sveriges valuta fortsätter att försvagas.

Den svenska kronan har det fortsatt tufft och tappar under tisdagen mot både euron och dollarn.

Kronan har inte varit så svag gentemot euron som den är just nu sedan i november, och det kan innebära problem för riksbanken.

Många väntar sig nämligen en räntesänkning nu i maj.

“Inte cementerad”

Inflationstakten i Sverige har lugnat ner sig efter en längre tids hög inflation.

Den svaga kronan bedöms dock kunna vara någonting som påverkar riksbankens beslut om räntesänkningar, rapporterar Dagens industri.

– Räntesänkningen nästa vecka är absolut inte cementerad, säger Carl Hammer vid SEB till Di.

Fortsätter falla

En euro kostar i nuläget 11,76 kronor, vilket kan jämföras med slutet av 2023 då den kostade ganska exakt 11 kronor.

En dollar kostar knappt 11 kronor, betydligt dyrare än slutet av 2023 då den kostade knappt 10 kronor.

Sänkning väntas

Nu i maj väntas riksbanken meddela den räntesänkning som såväl hushåll som företag har väntat på.

Man har dock betonat att kronans utveckling har viss påverkan på hur man resonerar.

– Vi ser ut att ha en tudelning med högre tillväxt och inflation i USA och svagare utveckling och lägre inflation i Europa, säger riksbankschef Erik Thedéen.

– En starkare tillväxt i USA skulle kunna leda till ett högre inflationstryck både där och globalt, vilket även kan påverka inflationen i Sverige. Ett högre ränteläge i omvärlden skulle också kunna påverka kronan.

Det är avgörande

Det absolut viktigaste för riksbanken är dock att inflationen stabiliseras vid låga nivåer.

– Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik. I mars flaggade vi för att det kan bli möjligt att sänka räntan i maj eller juni, fortsätter Thedéen.

– Men vi sa också att det hänger på att inflationsutsikterna ser fortsatt bra ut. Inför vårt nästa räntebeslut om två veckor behöver vi analysera vad den tydligt lägre inflationen betyder för inflationsutvecklingen på sikt och väga in de risker som finns för att inflationen ska stiga igen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen