JUST NU: Stor risk för kuppförsök i valet – KD särskilt utsatta

2022 08 10

I årets val är risken ovanligt stor att personer kan “kuppa” sig in i hos partier ute i kommunerna.

Nazister har i de senaste valen gjort försök att ta sig in i maktens korridorer i Sveriges kommuner genom att skriva sina egna namn på valsedlar från Sverigedemokraterna.

I flera fall har försöken lyckats, skriver Svenska Dagbladet.

De använder sig av det som kallas den fria nomineringsrätten i de fall då partierna har öppna listor snarare än förutbestämda namn på valsedlarna.

Risken större än vanligt

Enligt SvD är möjligheten att kuppa sig in i kommunerna större än vanligt i år.

Anledningen är att kommunlistorna i år är tomma på namn i högre utsträckning än förr, på grund av att det inte finns tillräckligt med kandidater.

Inga motkandidater

För att som utomstående kunna kuppa sig in krävs att man får fler personkryss än de “verkliga” kandidaterna, alternativt att partiet i fråga får fler mandat än vad det finns kandidater.

Men i år har sex av sju av de öppna listorna ännu inga namn.

Därför behöver en kuppmakare inte ta sig förbi några motkandidater om det aktuella partiet får ett mandat i kommunen.

KD sticker ut

I SvD:s granskning sticker Kristdemokraterna ut som särskilt utsatt.

Partiet har öppna listor i nio kommuner och en region.

Enligt KD själva är det för att de ville möjliggöra för sena kandidater.

– Vi är medvetna om risken men valde den här lösningen med förhoppningen att få in fler kandidater, säger Lars Göran Bärling, förste vice ordförande för KD i Surahammar, till tidningen.

Listan helt tom

I Hedemora står listan däremot helt tom.

Detta efter att partiets enda fullmäktigeledamot, Emilia Romboni tidigare i år övergav KD för Moderaterna.

– Jag blev jätteensam i KD och då blev det ganska naturligt att inte ställa upp inför nästa val, sade hon till Dalademokraten i våras.

Tonar ned risken

Kristdemokraterna själva vill dock tona ned risken att partiet utsätts för några kuppförsök.

– Vi är medvetna om att det innebär en viss risk men samtidigt fortsätter vi att jobba in i det sista med att få namn till listan, säger Elin Åhman, ordförande för KD i Dalarna.

Hon får medhåll av Roland Sjögren, distriktsordförande i KD i Västerbotten.

– Vi ser det inte som ett problem eller en risk, säger han till SvD.

Deadline 9 september

Den 29 april i år var sista dagen att fastställa listorna för partierna inför valet.

Det är dock möjligt för kandidater att anmäla sig till öppna listor ända fram till 9 september.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen