JUST NU: Så vill Johan Pehrson (L) påverka SD

2022 08 10

Det är viktigt att inte ”diskriminera Sverigedemokraterna”.

Det framhäver Liberalernas partiledare Johan Pehrson i en intervju med DN.

Efter att L bytte sida – från januariavtalet till att verka för en borgerlig regering – har en stor del av debatten inom partiet kretsat kring relationen till SD.

Johan Pehrson har en bestämd åsikt.

Liberalerna ska ta debatten och dra SD mot den politiska mitten.

– När de kom in i riksdagen var det mycket diskussioner om att de inte skulle sitta i utskott och så. Jag hade förmånen att vara gruppledare för Liberalerna då och var tydlig med att jag tycker att man ska göra allt för att inte diskriminera det här partiet. Ta debatten, se till att man flyttar dem och andra partier mot den politiska mitten, säger han till DN.

Han tillägger:

– De hade kommit in för att vi i Sveriges riksdag hade misslyckats med några viktiga saker, till exempel en fungerande integrationspolitik och en tillräckligt kraftfull rättspolitik för att bekämpa grova brott. Det här partiet har vuxit sig starkt genom att sätta på sig en offerkofta, genom att säga att de är exkluderade. Det har många partier bidragit till.

En röd linje

Men Liberalernas röda linje kvarstår.

Sverigedemokraterna ska inte ingå i en borgerlig regering efter valet.

– Det är klart att vi också har röda linjer mot SD i olika sakfrågor. Det är saker som jämställdhet, rätt till abort, fri kultur, att public service är viktigt och att vi ska ha ett fritt och oberoende domstolsväsende. Men det är inget som är inskrivet, det är inget som partiet har tagit ställning till. Det är så självklart, säger Johan Pehrson till tidningen.

Oro från båda sidor

Relationen mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna är, trots Johan Pehrsons linje, fortsatt rostig.

Företrädare för partierna har utryckt en misstro mot respektive sida.

–  Liberalerna är ett parti som fortsatt är extremt splittrat. Det vi är rädda för är att de kommer blockera en hel del av de nödvändiga reformer som måste göras. Och det är klart att det kommer krävas ett oerhört arbete före en statsministeromröstning om det är så att Liberalerna ska vara inblandade på något sätt, sa SD-ledaren Jimmie Åkesson till Expressen i slutet av juni.

I en intervju med GP utryckte Jimmie Åkesson en oro över att många L-politiker inte delar partiledningen och Johan Pehrsons linje när det kommer till invandringspolitik och rättsliga frågor.

– Jag är rädd för att delar av L är så pass starka att man kommer stå i vägen för i princip varje viktig reform. Det får inte bli så och det måste vi reda ut innan vi trycker på någon knapp i en statsministeromröstning, sa Åkesson till tidningen.

Utesluter budgetsamarbete

Anna Starbrink, toppkandidat för Liberalerna i riksdagsvalet, vill inte se ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.

– Jag är inte alls orolig för samarbetet med de tidigare allianspartierna. Men vad stödet från Sverigedemokraterna kommer innebära och kosta, det är det som kommer bli den stora och svåra frågan och då vill jag vara med och forma det. Det är därför jag kandiderar till riksdagen, framhöll hon i en intervju med Expressen.

Foto: Liberalerna

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen