13 september 2026

JUST NU: Intern kritik mot statsministern – ”Väldigt oroande”

2022 08 09

I januari krävde utrikesminister Ann Linde (S) att Turkiet ska frige den fängslade politikern Selahattin Demirtas med omedelbar verkan.

Partiledaren för det prokurdiska vänsterpolitiska partiet HDP i Turkiet har varit fängslad sedan 2016 – trots att Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fastslagit att han bör släppas ur fängelset.

Men Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har ignorerat domstolens uppmaning.

Turkiet hävdar att Selahattin Demirtas har kopplingar till kurdisk milis.

Kunde inte upprepa kravet

I Ekots partiledarutfrågning hade Magdalena Andersson svårt att upprepa kravet på Turkiet.

–  Jag är inte insatt exakt i detaljerna i bakgrunden till Ann Lindes uttalande, och bakgrunden till hans fängslande. Jag vill kolla upp det innan jag svarar på frågan, sa statsministern enligt SvD.

Magdalena Anderssons ickesvar möter skarp kritik.

Socialdemokraten och statsvetaren Ulf Bjereld framhåller att statsministern snabbt bör förse sig med information om fallet.

– Magdalena Andersson säger att hon inte känner till detaljerna kring Selahattin Demirtas fängslande i Turkiet. Då borde hon läsa in sig snabbt. Sveriges röst för mänskliga rättigheter i Turkiet får inte tystna på grund av Nato-frågan, skriver han på Twitter.

Vänsterpartiet rasar

Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, riktar skarp kritik mot statsministerns uttalande.

– Jag tycker det är väldigt oroande att man i dag tar ytterligare ett kliv bort från de saker man har stått upp för, för ett svenskt Natomedlemskap och för att blidka den turkiska regimen, säger han till nyhetsbyrån TT.

Han kommenterar även intervjun i flera inlägg på Twitter.

– Anmärkningsvärt att Statsministern inte ska säga att HDP:s partiledare Selahattin Demirtas ska släppas av den turkiska regimen. Att i samma andetag säga att ens utrikespolitik inte ändras blir ju då en uppenbar lögn, skriver Håkan Svenneling och tillägger:

– På slutet hänvisar SM till att hon inte har bakgrundskoll. Bakgrunden är enkel. Demirtas ledde Turkiets tredje största oppositionsparti och mobiliserade kurder och andra grupper mot makten. Därför greps han efter framgångarna 2016.

ANALYS

Turkiets ledare Erdogan har steg för steg monterat ned demokratin i landet och ett av de allra tydligaste tecknen på det är förföljelsen av oppositionspartiet HDP som för övrigt är det parti som i många stycken står närmast Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet är det parti i Sverige som verkligen tagit kampen för HDP och mot Erdogans ökade förtryck och därför är Vänsterns upprördhet lätt att förstå.

Samtidigt råder det inga tvivel om att Magdalena Andersson delar Vänsterns syn på saken. Men då Turkiet nu har Sveriges Natoöde i sina händer har Magdalena Andersson inte mycket att välja på om hon vill leda Sverige in i Nato.

En statsminister får bita ihop

Att reta upp Erdogan just nu är sämsta möjliga tajming då omröstningen som avgör Sveriges möjligheter att gå med i Nato rycker allt närmare i Turkiets parlament.

Som statsminister får man ibland bita ihop och göra det man anser är bäst för Sverige istället för att säga rakt ut vad man egentligen anser.

Så snart Sverige gått med i Nato kan man räkna med att Sveriges kritik mot Turkiet och dess icke-demokratiska ledare Erdogan tilltar. Och om han förlorar det stundande  presidentvalet kanske han inte ens är kvar vid makten och då lär även tonen mot Sverige vara positivare från Turkiet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 okt 2026

Miljardras mellan Sverige och USA

2026 10 31

Handeln mellan Sverige och USA störtdyker.

Sveriges export till USA har rasat med miljarder kronor.

Detta efter Donald Trumps nya tullar – och flera av landets viktigaste exportvaror har drabbats hårt, rapporterar SR.

29 miljarder kronor borta

Den svenska varuexporten till USA minskade med 15 procent under det första året efter att USA införde de nya tullarna våren 2025.

Det motsvarar ett tapp på hela 29 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Ekot har tagit del av.

Nedgången innebär ett betydande bakslag för den svenska handeln med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det är en betydande summa, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare, till SR.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Fordon drabbas hårdast

Men nedgången är bredare än så. Enligt rapporten har samtliga tio största svenska varugrupper minskat sin försäljning till USA.

Särskilt hårt har exporten av fordon och fordonsdelar drabbats.

– Stål är en komponent som har minskat mest i procent, men störst effekt i kronor gäller för fordon och fordonskomponenter, säger Joakim Wirén.

Det är den varugrupp som står för det största tappet när svenska företag säljer till den amerikanska marknaden.

Det visar att exporttappet inte enbart handlar om en enskild bransch, utan att flera delar av det svenska näringslivet påverkas.

Trots det kraftiga exporttappet ser Stockholms Handelskammare inte någon anledning att ifrågasätta handelsrelationen med USA.

Chefekonomen Johan Wirén betonar att USA även framöver kommer att vara en viktig handelspartner för svenska företag, och beskriver den nuvarande utvecklingen som ett tillfälligt bakslag.

Företagen vänder USA ryggen

Samtidigt har svenska företags syn på USA som handelspartner försämrats kraftigt.

En rapport från Västsvenska Handelskammaren visar att 64 procent av företagen har en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent året innan.

Bara 20 procent planerar att öka sin närvaro i USA. I stället riktas blickarna mot Norden och EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, sade Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren, nyligen i ett uttalande.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt 

Foto: Nato

Text: Redaktionen