Vänsterpartiet stor vinnare i granskning inför valet

2022 08 07

Med bred marginal har Vänsterpartiet den bästa politiken i Sverige för HBTQI-personer.

Det framgår av RFSL:s valrapport som baseras på organisationens bedömning av hur partierna har röstat i HBTQI-frågor under den gångna mandatperioden 2018 – 2022.

23 olika omröstningar

Samtidigt får Miljöpartiet högst betyg när det gäller den politik man vill föra framöver enligt RFSL:s granskning som baseras på hur riksdagen har röstat i olika omröstningar som påverkar HBTQI-personers livsvillkor.

– Genomgången av 23 omröstningar i riksdagen under de senaste fyra åren i frågor av betydelse för HBTQI-personer visar att Vänsterpartiet är det parti som mest konsekvent har röstat för förbättringar av HBTQI-personers livsvillkor i riksdagen, framhåller RFSL i sin valrapport.

Bottennapp för SD

Sämre har det gått för Jimmie Åkessons parti.

– Sverigedemokraterna är det parti som mest konsekvent motsatt sig förbättringar av HBTQI-personers livsvillkor, framhäver RFSL.

En del partiet har förbättrat sina resultat rejält sedan RFSL:s granskning inför valet 2018.

– Det är glädjande att flera partier har förbättrat sitt resultat betydligt jämfört med när RFSL ställde liknande frågor inför förra valet, däribland Centerpartiet och Kristdemokraterna, betonar RFSL.

Oro för M-ledd regering

– Vi är dock oroade över att Sverigedemokraterna som samarbetsparti till en framtida regering skulle leda till att inga fler förbättringar alls kommer att kunna genomföras för HBTQI-personer i Sverige, säger RFSL:s förbundsordförande Trifa Shakely.

Parti för parti

Här är resultatet parti för parti avseende omröstningarna i riksdagen 2018 – 2022:

75 % Vänsterpartiet

63 % Centern

56 % Liberalerna

51 % Kristdemokraterna & Miljöpartiet

47 % Moderaterna

42 % Socialdemokraterna

22 % Sverigedemokraterna

MP bäst i andra delen

RFSL har även genomfört en enkätundersökning om vilka reformer riksdagskandidaterna vill göra för att förbättra HBTQI-personers livsvillkor framöver. Enkätundersökningen avser 15 olika frågor och har besvarats av inte mindre än 279 riksdagskandidater.

Även när det gäller framtida HBTQI-politik får Vänsterpartiet ett högt resultat av RFSL men Miljöpartiet är strået vassare.

Här är resultatet parti för parti:

93 % Miljöpartiet

83 % Vänsterpartiet

83 % Centerpartiet

83 % Liberalerna

64 % Moderaterna

64 % Socialdemokraterna

48 % Kristdemokraterna

38 % Sverigedemokraterna

Socialdemokraterna kritiseras

Regeringspartiet Socialdemokraterna får viss kritik i rapporten.

– Svaren visar att Socialdemokraterna inte verkar ha någon gemensam vision för vilka reformer som krävs framöver för att uppnå förbättring av HBTQI-personers livsvillkor. Exempelvis har S-kandidaterna en mest negativ eller avvaktande hållning till möjlighet för fler än två vuxna som tar föräldraansvar att kunna bli juridiska föräldrar och vårdnadshavare, uppger RFSL i sin valrapport.

Foto: Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen