JUST NU: Ukraina rasar mot Amnesty

2022 08 04

I en ny rapport anklagar Amnesty International ukrainska trupper för att ha riskerat civilas liv genom olika militära åtgärder.

Amnesty uppger att organisationens forskare har funnit bevis på att ukrainska trupper har ” utfört attacker från bebodda bostadsområden, och upprättat baser i civila byggnader i 19 städer och byar”.

Forskarna har samlat bevis mellan april och juni.

– Ukrainska styrkor har riskerat civilas liv genom att etablera baser och vapensystem i befolkade bostadsområden, inklusive i skolor och sjukhus, står det i rapporten.

– Sådan taktik bryter mot internationell humanitär rätt och äventyrar civila liv, eftersom den förvandlar civila föremål till militära mål. De efterföljande ryska attackerna i befolkade områden har dödat civila och förstört civil infrastruktur, rapporterar människorättsorganisationen.

”Respektera internationell rätt”

 Agnès Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, bekräftar uppgifterna.

– Vi har dokumenterat ett mönster av ukrainska styrkor som sätter civila i fara och bryter mot krigslagarna när de opererar i befolkade områden, säger han och tillägger:

– Att vara i en defensiv position fritar inte den ukrainska militären från att respektera internationell humanitär rätt.

Ryssland har begått krigsbrott

Organisationen poängterar att varje rysk attack i Ukraina inte följer samma mönster.

På flera platser har Amnesty International dragit slutsatsen att Ryssland har begått krigsförbrytelser.

Efter en omfattande utredning har organisationen bland annat fastslagit att den ryska armén begick ett krigsbrott när den attackerade Mariupols dramatiska teater i Ukraina.

Efter månader av rigoröst utredningsarbete, analys av satellitbilder och intervjuer med dussintals vittnen, har vi kommit fram till att attacken är ett krigsbrott som utförts av de ryska styrkorna, sa Agnès Callamard.

”Uppenbara krigsbrott”

Amnesty har även fastslagit att ”ryska militära styrkor utomrättsligt avrättat civila i Ukraina och begått uppenbara krigsbrott”.

Efter rapporter om massavrättningar i staden Butja och i flera andra områden utanför Kyiv, sa Agnès Callamard:

– Det avsiktliga dödandet av civila är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och utgör krigsbrott. Dessa dödsfall måste grundligt utredas, och de som är ansvariga måste åtalas, inklusive de i högre rang som gett order. 

Ukraina rasar

Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba har kommenterat Amnestys senaste rapport.

Han är mycket upprörd.

– Amnestys agerande handlar inte om att söka sanningen och föra den till världen. Det handlar om att skapa en falsk balans mellan en brottsling och ett offer, mellan ett land som förintar civilbefolkningen i tusental, förstör städer och hela områden – och ett land som desperat försvarar sig själv, och räddar sitt folk och kontinenten från denna invasion, säger han enligt AP.

Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov riktar även skarp kritik mot rapporten.

– Alla försök att sätta likhetstecken mellan den oprovocerade ryska aggressionen och Ukrainas självförsvar är ett bevis på att man förlorat sitt förtroendekapital. Det är ett sätt att förstöra hela sitt anseende, skriver han på Facebook.

I ett uttalande i The Guardian kallar ministern rapporten för en ”perversion”.

"Rysk propaganda"

President Zelenskys rådgivare  Mychajlo Podoljak hävdar att rapporten är rysk propaganda.

– Det är en skam att en organisation som Amnesty deltar i denna kampanj av desinformation och propaganda, skriver han på Twitter.

Foto: C. Lue resp Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk region vädjar akut till Moskva

2025 11 07

Östra Ryssland lider av en akut brist.

Den sibiriska regionen Zabaykalsky Krai står inför en akut bränslekris.

Distriktet vädjar nu till Moskva om omedelbar hjälp för att rädda transport och samhällsfunktioner, rapporterar Kyiv Post.

Kritisk bensinbrist

Zabaykalsky Krai, ett område ungefär lika stort som Sverige, har slutat sälja 92-oktanig bensin till privatpersoner.

Endast statliga fordon, som polis och räddningstjänst, kan köra på reservlager.

I ett brev till premiärminister Mikhail Mishustin och energidepartementet beskriver guvernör Aleksandr Osipov situationen som “en svår bensinbrist”.

– Det här är inte bara ett lokalt problem, utan något som nu påverkar nästan hela Ryssland, även regioner med egna raffinaderier, säger Osipov enligt Kyiv Post, med hänvisning till Chita.Ru.

Bristen har gjort att det bildas långa köer vid bensinstationerna, och dyrare bensin och diesel säljs i begränsad mängd, samtidigt som lokala myndigheter jobbar för att försöka fylla på bränslet.

LÄS MER: Massabotage inne i Ryssland

Panik på marknaden

Trots officiella försäkringar om att situationen stabiliserats, har priserna på bensin och diesel skjutit i höjden.

I Belgorod har priserna ökat med 15 procent sedan slutet av oktober, medan 92-oktanig bensin i Murmansk når 86 rubel per liter, cirka 10 svenska kronor, vilket är nästan 40 procent högre än under sommaren.

– Vi förstår att 86 rubel per liter låter som ett skämt, men tyvärr är detta verkligheten 2025, säger Andrei Nikulin, statsvetare, baserad vid Murmansk och Arktiska kretsen.

Akut vädjan

Myndigheterna skyller bristen på säsongsvariationer, underhåll och konsumentpanik, men undviker att nämna de omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur som har slagit ut upp till 40 procent av raffinaderikapaciteten.

Regionen har nu vänt sig direkt till Moskva i hopp om att få hjälp med transport av bränsle och påfyllning av bensinstationer.

Enligt lokala rapporter har ett tåg med bränsle redan nått staden Chita och väntas distribueras till stationerna under de närmaste dagarna.

– Allt hanteras på nationell nivå, men vi på regional nivå gör också vårt bästa, säger Denis Osipov, chef för konsumentmarknadsenheten på ekonomidepartementet.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

 


Arla-produkt rusar i försäljning – “kraftigt ökad efterfrågan“

2025 11 07

Ett livsmedel från Arla säljer som smör.

Arla Falkenberg har slagit produktionsrekord för KESO cottage cheese för andra året i rad.

Det tack vare ökad efterfrågan på proteinrika livsmedel, rapporterar Dagligvarunytt.

Nytt produktionsrekord

Redan i slutet av oktober slog Arla Falkenberg sitt tidigare rekord på 23 000 ton producerad cottage cheese, även kallad Keso.

Under hela 2025 räknar mejeriet med att producera 27 000 ton, vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med året innan.

– Det här är resultatet av ett fantastiskt lagarbete där vi jobbat hårt för att förenkla och effektivisera produktionen, säger Christian Svensson, mejerichef på Arla Falkenberg.

LÄS MER: Helt ny svensk cola kommer till affären

Proteinrika livsmedel driver trend

Enligt Arla är en kraftigt ökad efterfrågan på cottage cheese den främsta förklaringen bakom rekordproduktionen.

– Trenden drivs framför allt av ett växande intresse för proteinrika och fettsnåla livsmedel kopplat till träning och hälsa. Cottage cheese är dessutom en väldigt mångsidig produkt som passar lika bra i matlagning och bakning som på frukostmackan eller direkt ur burken säger Lisa Engström, varumärkesansvarig för Keso Cottage Cheese.

Proteinrika produkter som cottage cheese har blivit populära bland konsumenter som vill kombinera hälsa med enkelhet i matlagningen, vilket märks både i butikshyllorna och på exportmarknader.

Arlas draglok

Arlas proteinsegment med keso, kvarg och varumärket Arla Protein som lanserades under 2024 har blivit ett draglok för bolaget.

– Bara några månader efter lanseringen blev vi marknadstvåa inom det här segmentet. Vi vill alltid ha en ledande position och sådana här högförädlade produkter är bra för handeln, för kunden, för Arla – och för bonden, uppgav Cecilia Kocken som är vd för Arla i Sverige sedan 2023, till Dagligvarunytt tidigare i år.

Arla Falkenberg är Europas största cottage cheese-mejeri som tillverkar omkring 60 olika varianter av cottage cheese.

Fabriken levererar produkter både till den svenska och internationella marknaden och har 130 anställda.

Mejeriet tar emot cirka 130 miljoner kilo mjölk om året, nästan uteslutande från Arlagårdar i Halland.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: Arla resp B Lark

Text: Redaktionen