JUST NU: Så vill M förebygga brott

2022 08 03

– Nu vill vi visa att vi har tänkt lika mycket på de preventiva insatserna som vi tänkt på att krossa den pågående kriminaliteten, säger partiledare Ulf Kristersson till DN.

Paketet innehåller sex delar.

Moderaterna vill bland annat stärka stödet för barn och ungdomar som riskerar att dras in i kriminalitet, satsa på missbruksvården, lägga om svensk utbildningspolitik, införa en nolltolerans mot ungdomsbrottslighet och förbättra integrationen.

Ta bort sekretesshinder 

M vill undanröja alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.

– Det handlar om allt från lagstiftningsförändringar, som att bryta sekretessen så att man inte kan gömma sig bakom den och fortsätta begå brott, till föräldrastödsprogram, till skolresultat i socialt utsatta områden, säger Ulf Kristersson till DN.

På frågan om ett sådant förslag inte skadar integritetsskyddet för unga svarar han:

– Socialtjänsten är inte rustad för att ta hand om grovt kriminella tonåringar. Det betyder att socialtjänsten får veta en massa saker som de inte kan göra något av. Jag menar att polisen måste kopplas in mycket tidigare. Om 13–14-åringar begår brott är det polisiära insatser som behövs.

– Sekretessen var aldrig till för att gömma kriminalitet bakom integritet, det var till för att skydda den enskilde. I dag drabbas den enskilde om man inte bryter kriminaliteten tidigt.

Moderaternas 52 reformer för att förebygga brott

1. Betona och förstärk föräldraansvaret.
2. Stärk socialtjänsterna med skydd och med utbildning.
3. Fler omhändertaganden enligt LVU.
4. Bättre utbildning för placerade ungdomar.
5. Undanröj alla sekretesshinder mellan socialtjänst och polis.
6. Stärk samarbetet mellan socialtjänst, polis, skola, psykiatri och ideella insatser.
7. Erbjud föräldrar i utsatta områden fler hembesök inom ramen för BVC-programmet.
8. Fler och effektivare sociala insatsgrupper.
9. Stärk insatserna för orossamtal med ungdomar som är i riskzonen för att rekryteras av kriminella gäng.
10. Inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsprevention och ett nationellt exit-program för gängkriminella.
11. Ett nationellt no entry-program för unga personer som är i riskzonen.
12. Inför en lagstadgad vårdgaranti – ta bort köerna hos BUP.
13. Säkerställ mer resurser till BUP.
14. Utvärdera vilka åtgärder som kan genomföras för att fritidsgårdar i socialt utsatta områden ska kunna fylla ett tydligare syfte och fånga upp ungdomar i ett tidigt skede.
15. Ett särskilt idrottslyft för utsatta områden.
16. Inför ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper.
17. Tidigare insatser, framför allt i lägre årskurser
18. Återinför skolhälsovården i skollagen.
19. Utöka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet.
20. Obligatorisk läxhjälp.
21. Utöka satsningen på lovskola och inför en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola eller extra studietid från årskurs ett för alla barn som riskerar att halka efter.
22. Utvärdera och sprid tvålärarsystemet.
23. Flytta hotfulla elever och inrätta särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever.
24. Inför en 24 timmars-garanti för kontakt vid narkotikabruk.
25. Förbättra det förebyggande arbetet mot narkotika bland unga med fler socialarbetare ute på fältet utanför kontorstid.
26. Möjliggör hundsök av skolor under skoltid.
27. Byt böter mot vård.
28. Förhindra överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel.
29. Kartlägg beroendevården.
30. Beslagta gängens pengar och statussymboler.
31. Utred en sänkt straffmyndighetsålder.
32. Utegångsförbud för unga i riskzonen.
33. Nya ungdomspåföljder.
34. Inrätta särskilda ungdomsdomstolar
35. Inrätta särskilda ungdomsfängelser och ungdomshäkten.
36. Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga under 18 år som begår grova brott.
37. Inför obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som inte kan tillräcklig svenska.
38. Starta läxfritids för barn på lågstadiet i utsatta områden.
39. SFI med individuell prestationsplan, resultatkrav och bortre gräns.
40. Tydligt fokus i samhällintroduktionen för asylsökande och samhällsorienteringen för nyanlända.
41. Inför krav på svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
42. Genomför särskilda satsningar för att fånga upp unga i särskilt utsatta områden.
43. Inför ett bidragstak.
44. Inför ett gemensamt utbetalningssystem för offentliga bidrag.
45. Kvalificering genom arbete ska krävas för full föräldrapenning.
46. Ställ krav på motprestation, normalt på heltid, för att få försörjningsstöd.
47. Ge långtidsarbetslösa bättre möjligheter till aktivitet.
48. Sänk skatten, framför allt på de lägsta inkomsterna.
49. Lägre anställningskostnader för arbetsgivare som anställer unga (från 20 år) som varit arbetslösa minst sex månader.
50. Öka antalet praktikplatser för arbetslösa ungdomar.
51. Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper.
52. Sänk åldersgränsen till Komvux.

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Yrkesförbud införs – tusentals kan bli av med jobbet

2025 05 16

Snart kan många bli av med jobbet.

Enligt uppgifter till SVT vill regeringen utreda ett förbud mot telefonförsäljning.

Detta eftersom en granskning av Konsumentverket visar på återkommande brister hos företag som bedriver telefonförsäljning.

Företagens samtal till kunder har ofta uppfattats som aggresiva och manipulativa.

Regeringen anser att det finns allvarliga problem med telefonförsäljning inom vissa branscher. Därför överväger de nu att införa ett förbud mot telefonförsäljning av lotterier, försäkringar, krediter, elavtal och spel, rapporterar tv-kanalen.

Vill se hårdare tag

Konsumentverket har krävt hårdare tag mot telefonförsäljning – bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, skrev myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt i oktober.

Det här gäller

I dag finns det flera regler som företag som säljer varor eller tjänster via telefon måste förhålla sig till.

De måste bland annat få ett skriftligt godkännande från kunden.

Ett skriftligt godkännande kan ske på olika sätt. Kunden kan till exempel:

• skriva under ett papper
• godkänna avtalet via e-post eller sms
• godkänna via e-legitimation, som till exempel bank-ID.

Företagen måste också ge tydlig information om sitt erbjudande och vilka villkor som gäller. De måste även informera om att samtalet har ett försäljningssyfte, fastslår Konsumentverket.

Kunden ska informeras om:

• vad det är för företag
• vilka varor eller tjänster som säljs
• telefonförsäljarens namn
• om försäljaren är anställd av företaget eller arbetar på uppdrag av företaget

Rätt att ångra sig

Den som tackar ja till ett erbjudande via telefon har i regel 14 dagars ångerrätt.

Kunder har rätt att anmäla företag som inte följt reglerna. Anmälan kan bland annat göras om:

• ett företag inte följt reglerna om skriftligt godkännande
• företaget har varit otydliga med villkoren för varan eller tjänsten.

Dessutom kan anmälan göras mot företag som använder sig av olämpliga säljmetoder. Det kan handla om fall där företaget:

• medvetet ger felaktig eller vilseledande information vid säljtillfället
• har aggressiva eller påstridiga säljare
• skickar en vara utan att du beställt
• skickar en faktura utan att du beställt
• medvetet lurar och riktar sig till utsatta grupper, till exempel äldre och sjuka.

Källa: Konsumentverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen