JUST NU: Drastisk höjning av CSN-räntan

2022 08 03

Höjda räntor i Sverige påverkar nu även studielånet.

CSN-räntan höjs med 0,64 procentenheter från dagens nollränta, rapporterar SR Ekot.

Det innebär att en person, med en genomsnittlig skuld på närmare 170 000 kronor, kommer att behöva betala 88 kronor mer per månad och 1 000 kronor mer per år.

Större ökning än förväntat

Enligt CSN:s beräkningar hamnar den totala räntan på 0,64 procent. Det är en större ökning än vad myndigheten förutspådde, uppger SR.

Regeringen har tidigare föreslagit att räntan på studielånen ska höjas med 0,5 procentenheter från och med 2023.

Men den årliga justeringen av räntan är även kopplad till statens lånekostnad under de tre senaste åren.

Denna höjning kommer, enligt CSN:s prognos, att stå för 0,14 procentenheter av den totala höjningen.

Den totala CSN-räntan beräknas således landa på 0,64 procent från och med 2023.

Fakta studielån Sverige

  • Cirka 1,7 miljoner människor i Sverige har studielån.
  • De högsta genomsnittliga studieskulderna har personer som bor i Solna, Stockholm, Lund och Uppsala.
  • Allt fler tar studielån i Sverige och genomsnittsskulden hos låntagarna ökar.
  • Totalt är låntagarna skyldiga svenska staten 241 miljarder kronor den 1 januari 2021.
  • Solnaborna toppar listan över högsta studieskulderna medan Stockholm stad har flest medborgare med studielån.
  • Svenskarna är bra på att betala av sina studielån. Hela 92,5 procent av den totala lånesumman som debiterades 2021 betalades in under året.
  • I kommuner med stora lärosäten finns den högsta andelen personer med studielån, i Lund är andelen 26 procent.
  • Det är även i dessa områden som låntagarna har de högsta genomsnittliga studieskulderna - Stockholms län, Uppsala län och Skåne län toppar listan när det gäller länen.
  • Källa: CSN

Foto: C. Erfurt

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


3 augusti 2026

Total kollaps – helt land har slocknat

2026 08 03

Omkring tio miljoner människor famlar i mörker.

Elnätet har kollapsat.

Allt ljus slocknade bums.

Nu är hela Kuba utan ström, rapporterar Reuters.

– Avbrottet följer tre landsomfattande strömavbrott i juli och kommer samtidigt som en USA-införd oljeblockad ytterligare belastar öns åldrande energiinfrastruktur, skriver nyhetsbyrån.

"Total frånkoppling"

Den oljeblockad som USA och president Donald Trump satte in efter att ha tillfångatagit Venezuelas diktator Nicolás Maduro i januari har slagit hårt mot Kuba, som köpt majoriteten av sin olja från just Venezuela.

Nattens haveri kom strax före klockan 23 i natt, lokal tid.

– En total frånkoppling av det nationella elkraftsystemet har inträffat, skriver det statliga elbolaget UNE på X.

Stort missnöje utbröt

När ljuset plötsligt slocknade i huvudstaden Havanna i natt utbröt ett stort missnöje bland invånarna på stan, rapporterar AFP.

Avbrottet kommer bara 24 timmar efter att västra delen av Kuba satts i mörker.

Strömavbrotten har gjort det normala livet nästan omöjligt, och varje avbrott innebär också att vattenförsörjningen sipprar ut och takfläktarna stannar av, skriver nyhetsbyrån.

Andra läser: “Vi har inte tillräckligt” – krisbesked från Ryssland

Sätter eld på sopor

I de värst drabbade områdena har många invånare uttryckt sin frustration genom att sätta eld på sopor eller skapa oväsen genom att slå på grytor och stekpannor.

– Det är en växande påfrestning för ett samhälle som är vant vid motgångar men nu fast i en flera månader lång kris som inte har något uppenbart slut i sikte, erfar AFP.

Det är kombinationen av brist på bränsle och en föråldrad infrastruktur som får elnätet på Kuba att återkommande kollapsa.

USA har fortsatt att vägra släppa in ny olja till önationen.

Andra läser: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Arkivfoto: X

Text: Redaktionen