JUST NU: Vill ändra åldersgräns för byte av juridiskt kön

2022 07 29

Det bekräftar socialminister Lena Hallengren (S) i en intervju med SR Ekot.

– Det är en stor skillnad att byta juridiskt kön, där vi gör bedömningen att kunna sänka den åldersgränsen från 18 till 16 år, säger hon till SR och tillägger:

– När vi däremot talar om det medicinska könet, som alltså skulle föregås av att man gör könskorrigerande behandlingar och medicinska ingrepp, då ligger åldersgränsen kvar.

Skiljer sig från det medicinska könet

Regeringens förslag innebär att den administrativa processen för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen ska skiljas från den medicinska processen.

– Sverige har världens första - och därmed också världens äldsta - könstillhörighetslag. Det är nu tid för en modernisering. Vi behöver en ny lagstiftning som delar in juridiskt kön och ingrepp i könsorganen i olika lagar och som utgår från individens uppfattning om sig själv, säger Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

I lagrådsremissen föreslår regeringen att den nuvarande lagen om fastställande av könstillhörighet ska ersättas av två nya lagar: lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen och lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.

Förenklar processen

Regeringen vill att nuvarande åldersgräns för kirurgiska ingrepp i könsorganen ska kvarstå, men vill förenkla den medicinska processen och föreslår att prövningen ska vara mindre omfattande än i dag.

– Det föreslås att det inte längre ska krävas tillstånd från Socialstyrelsen för att genomgå kirurgiska ingrepp utan det blir i stället hälso- och sjukvården som fattar dessa beslut, står det i pressmeddelandet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen