NYA UPPGIFTER: Enorma ryska förluster

2022 07 28

USA hävdar att Ryssland förlorat så många som 75 000 soldater i Ukraina sedan invasionen inleddes den 24 februari.

Informationen delades av Biden-regeringen i ett hemligstämplat möte med ledamöter för landets representanthus på onsdagen, erfar CNN.

– Vi fick information om att över 75 000 ryssar antingen har dödats eller skadats, vilket är enormt, säger demokraten Elissa Slotkin till nyhetskanalen.

Hon tjänstgör i parlamentets väpnade kommitté och deltog på mötet, uppger CNN.

Stor motoffensiv

Under mötet konstaterade även Biden-regeringen att över  80 procent av de ryska landstyrkorna är utmattade och fastlåsta i sina positioner.

Samtidigt letar Ukraina efter nya förstärkningar. En stor motoffensiv i landets södra delar förväntas inledas innan vintern.

Viktiga veckor

Flera amerikanska och västerländska tjänstemän har tidigare framhävt att de kommande veckorna kommer att vara avgörande för krigets utgång, då den stora motoffensiven förväntas inledas.

Tjänstemännen tror att Ukraina kommer att sikta på att ta tillbaka den södra staden Cherson, som har ockuperats av Ryssland sedan mars, uppger CNN.

– En viktig punkt i samtalen handlar om vad mer vi kan göra och vad vi borde göra för ukrainarna de kommande tre till sex veckorna. Det är mycket brådskande, säger Elissa Slotkin till nyhetskanalen.  

Ukrainska framgångar

Den ukrainska offensiven i söder har tagit fart. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin senaste lägesrapport.

– Ukraina har använt sitt nya långdistansartilleri för att beskjuta minst tre av broarna över floden Dnipro som Ryssland använder för att frakta förnödenheter till de ockuperade områdena, uppger departementet.

Den kilometerlånga Antonivskyj-bron är nu sannolikt helt förstörd, vilket skulle slå hårt mot den ryska armén.

– Cherson är så gott som avskuret från resten av de ockuperade områdena, framhåller det brittiska försvarsdepartementet.

Foto: President of Russia Office resp General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


JUST NU: Flygvapnet i insats

2025 09 11

JAS 39 Gripen-plan har genomfört en insats.

Beskedet kommer från Försvarsmakten sent på torsdagseftermiddagen.

Flygvapnets JAS 39 Gripen-plan upptäckte på onsdagen två ryska stridsflygplan och ett ryskt spaningsflygplan, framhåller Försvarsmakten på X.

Eskorterade planet

Så här lyder meddelandet som Försvarsmakten offentliggör sent på torsdagen:

– Flygvapnets incidentberedskap genomförde under onsdagen insatser i internationellt luftrum över södra Östersjön, menas det.

–  JAS 39 Gripen identifierade en rote ryska stridsflyg av typen SU-30. Därefter eskorterades ett ryskt spaningsflyg av typen IL- 20. Flygvapnet står alltid i beredskap.

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om de drönare som flög in i polskt luftrum tidigare i veckan.

Medieuppgifter tyder på att det fanns ett tydligt mål som drönarna skulle till.

De ryska drönarna som sköts ner över Polen var enligt uppgift på väg till Rzeszow flygplats, en viktig logistikknutpunkt för bistånd till Ukraina, rapporterar Kyiv Independent med hänvisning till tyska Spiegel.

Läs mer: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Det har hänt

Polen bekräftade att de under natten till den 10 september skjutit ner ryska drönare i sitt luftrum, vilket är första gången som Nato angripit Moskvas militära resurser över sitt territorium under det fullskaliga kriget i Ukraina.

Minst 19 drönare flög in i polskt luftrum, tre eller fyra sköts ner av polska och Nato-flygplan i vad Warszawa fördömde som en avsiktlig provokation från Rysslands sida.

“Avsiktligt”

Nederländska F-35-stridsflygplan skickades ut efter ett flyglarm och stoppade drönarna, och sköt ner minst tre. De andra två kraschade av okända skäl.

– Baserat på tillgänglig information tror vi att drönarna sannolikt avsiktligt flög in i Natos luftrum, säger en högt uppsatt källa inom Nato.

Även Tysklands utrikesminister Boris Pistorius är inne på samma spår.

– De behövde inte flyga denna väg för att nå Ukraina. Det finns inga bevis för att dessa drönare av misstag flög över polskt territorium i så stort antal på denna rutt, säger han.

Läs mer: Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Jimmie Åkesson bestört: Kan ändra valrörelsen

2025 09 11

Mordet på den amerikanske högerdebattören Charlie Kirk har skakat om Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

Incidenten har fått SD-ledaren att reflektera över sin egen säkerhet under valrörelsen nästa år, rapporterar Expressen.

Åkesson antyder att osäkerheten kan leda till förändringar i upplägget och berättar att skjutningen av Charlie Kirk gjort honom ”bestört”.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, säger han till tidningen.

Kräver höjd säkerhet

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

–  Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt, säger Åkesson till Expressen.

Hittat vapen

Den konservativa debattören Charlie Kirk sköts ihjäl under en debatt på en skola i Utah.

Den federala polismyndigheten FBI uppger att de har gjort framsteg i utredningen, trots att gärningspersonen fortfarande är på fri fot. På en pressträff meddelar myndigheten att man har hittat det misstänkta mordvapnet. Det rör sig om ett större gevär.

Vapnet håller på att analyseras. FBI har fortfarande inte kunnat lokalisera vapnets ägare.

– Vi jobbar på det. Det är en del av utredningen, säger FBI-agenten Robert Bohls på pressträffen.

Vidare berättar Bohls att FBI har foton på den misstänkte gärningspersonen. Myndigheten bedömer att det rör sig om en ung person i universitetsåldern. Det är oklart om gärningspersonen gick på universitetet i Utah.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen