SVERIGE: Upprörda känslor när munskydd återinförs

2022 07 26

Det är återigen krav på munskydd för vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen.

 

Beslutet klubbades igenom den 4 juli.

Ett beslut som har väckt starka känslor hos personalen.

– Det kändes som ett slag i ryggen. Det inte roligt för någon, kanske för samhället men inte för oss som jobbar i vården, säger Heléne Hjalmarsson, undersköterska på Kungälvs sjukhus, till SVT Nyheter.

Hennes kollega Cia Jöhnk instämmer.

–  Spontant kände jag ”jag sjukskriver mig – psykisk ohälsa”. Det tar så mycket energi. 

Används fel

Cia Jöhnk anser att en stor del av personalen använder munskyddet på fel sätt och att det till största del används för syns skull. 

Dessutom tycker hon att återinförandet ger ett tvetydigt budskap.

– För mig blir det dubbla budskap. Det här att covid inte längre är samhällsfarlig, man ska typ leva som vanligt, men samtidigt ska vi inom vården ha munskydd hela tiden, säger Cia Jöhnk till SVT Nyheter.

Smittan ökar – personal kan kallas in

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Smittan är ovanligt hög inom äldreomsorgen och antalet inlagda covidpatienter ökar, rapporterar SvD.

Enligt tidningen kan sommarledig vårdpersonal i Region Stockholm kallas in från semestern för att bemöta den ökade belastningen. 

– Inom Region Stockholm vårdades i tisdags förra veckan 217 patienter med bekräftad covid-19 på sjukhusen, varav fyra på intensivvårdsavdelning. Motsvarande tidpunkt 2020 och 2021 fanns 72 respektive 29 patienter inlagda covidpatienter på regionens sjukhus, uppger SvD.

– Sjukhusen vidtar en rad olika åtgärder, som att sätta in extra pass och omplacera personal. Man sätter in all personal man kan få tag på i slutenvården, som är prioriterad i nuläget. Dessutom har vi högre sjukfrånvaro än normalt eftersom fler i vårdpersonalen insjuknar i covid-19 än tidigare, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm, till tidningen.

Hon utesluter inte att semesterledig personal kan kallas in, men anser att andra åtgärder måste prövas först. 

Ökat vårdbelastning

Folkhälsomyndigheten bekräftar att fler personer med covid-19 behöver sjukhusvård.

Under vecka 28 rapporterades drygt 4 700 nya fall av covid-19. Det innebär en ökning med 22 procent mellan vecka 27 och 28. Mellan vecka 26 och 27 låg ökningen på 7 procent. Ökningen under vecka 28 syns i fler än hälften av landets regioner.

– Vi har en ökande samhällsspridning av covid-19 vilket innebär att det kan bli fler sjukhusinläggningar och även fler som avlider med covid-19. Nivåerna vi ser nu ligger högre än förra sommaren, men vi är inte i samma läge som i vintras när omikron spreds första gången, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen