USA: Biden är redo att använda våld mot Iran

2022 07 14

USA kan ta till våldsamma metoder för att stoppa kärnvapenframställning i Iran.

Det meddelade landets president Joe Biden under ett besök i Israel, rapporterar Reuters.

I en intervju med israeliska Channel 12 TV fick han frågan om USA skulle kunna använda våld och tvångsmedel för att hindra Iran från att beväpna sig med kärnvapen.

– Om det var sista utvägen, ja, svarade Joe Biden.

Vill stärka luftförsvaret

Innan Biden reste till Mellanöstern meddelade Vita husets talesperson John Kirby att tjänstemän undersöker möjligheten att gemensamt stärka luftförsvarskapaciteten med Israel och andra arabstater.

Syftet skulle vara att avskräcka och stoppa hot från Iran.

– [Vi kommer] samarbeta med våra andra partners för att konfrontera Irans aggression och destabiliserande aktiviteter, säger Biden enligt BBC.

Iran svarar: “Sprider Iranfobi”

Nasser Kanaani, talesperson för det iranska utrikesdepartement, kommenterade Kirbys utspel.

– Utlänningars intåg i regionen kommer inte att skapa säkerhet och stabilitet utan är i sig den främsta orsaken till spänningar och regional splittring. 

Han tillade:

– USA tar upp sådana frågor enbart i syfte att sprida Iranfobi och splittring mellan länderna i regionen.

Israel upplever sig hotade

Under besöket i Israel träffade Biden landet premiärminister Yair Lapid.

Enligt Israel är Irans kärnkraftsprogram det enskilt största hotet mot dess folk och land, skriver BBC.

Iran själva har vid upprepade tillfällen påstått att de inte har någonting annat än fredliga avsikter med sin kärnkraft.

Anklagas stödja terrorism

Det stora motståndet till att Iran ska ha tillgång till kärnvapen härstammar i fleråriga anklagelser om att Iran stödjer terrorism både i Mellanöstern och andra delar av världen.

Bland annat uppges Iran förse Hizbollah-rörelsen i Libanon och palestinska Hamas med pengar, utbildning och vapen.

Även detta har flera gånger förnekats från iranska ledare, som istället hävdar att de stöttar organisationer som bekämpar israelisk och amerikansk aggression.

Trump övergav tidigare avtal

Kärnkraftsfrågan i Iran har varit extra känslig sedan USA:s förre president Donald Trump rev upp ett internationellt avtal med landet 2018.

Ett avtal som Iran upprepade gånger ska ha brutit mot, erfar BBC.

Joe Biden vill återuppliva samma avtal på nytt, men med tuffare villkor. 

För närvarande tyder inget på att parterna har närmat sig om en ny överenskommelse.

Foto: White House

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen