USA: Jill Biden i blåsväder – jämförde latinamerikaner med tacos

2022 07 12

USA:s First lady har orsakat uppståndelse bland latinamerikaner i USA.

Stödet för Joe Biden sjunker bland den latinamerikanska befolkningen. Därför ryckte presidentens fru Jill Biden ut och och talade till en del av väljargruppen vid ett evenemang i San Antonio, Texas.

Men talet föll inte särskilt väl ut hos den tilltänkta målgruppen efter ett uppmärksammat uttalande om tacos, rapporterar BBC.

Jämförde med tacos

Jill Biden försökte ge publiken en komplimang när hon refererade till den populära maträtten.

– Mångfalden i detta samhälle, lika distinkt som Bronx bodegor, lika vacker som Miamis blommor och lika unik som frukosttacos här i San Antonio, det är er styrka, sade Biden inför åhörarna.

“Vi är inte tacos”

Ett uttalande som inte togs emot särskilt väl bland de latinamerikanska mottagarna. 

– Vi är inte tacos, säger National Association of Hispanic Journalists (NAHJ).

Organisationen tillägger:

– Reducera oss inte till stereotyper.

Uttalade fel

NAHJ kritiserade även Jill Biden för att inte ha tagit sig tid till att förstå latinamerikaner bättre, och menade att hon dessutom uttalade de bodegor som säljer tacos i San Antonio på ett felaktigt sätt. 

– Vårt arv som latinos är format av olika diasporor, kulturer och mattraditioner, säger organisationen enligt BBC.

Rasat stöd bland latinamerikaner

Enligt amerikanska opinionsmätningar stödjer blott 26 procent av latinamerikanerna i USA Joe Biden som president, uppger siffror från Quinnipiac University i maj.

Det är en betydande minskning från 55 procent jämfört med året innan.

Även Trump begick fadäs

Jill Biden är dock inte den enda med historia från Vita huset som trampat i klaveret inför de latinamerikanska väljarna.

År 2016 lade förre presidenten i landet, Donald Trump, ut ett klumpigt inlägg på Twitter där han åt tacos med stor aptit.

– Jag älskar latinamerikaner! framhöll expresidenten i samband med inlägget som väckte stor kritik.

Foto: White House resp The Nix Company

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen