JUST NU: Regeringen ändrar regler – så ska fler få jobb

2022 07 11

En rad förändringar inom arbetsmarknadspolitiken presenteras av regeringen.

Förändringarna består av nya förordningar och uppdrag som i första hand ska ge Arbetsförmedlingen bättre förutsättningar att styras ur ett långsiktigt perspektiv. 

Det meddelar regeringen i ett pressmeddelande på måndagseftermiddagen, som menar att ändringarna är nödvändiga bland annat för att bryta segregationen.

Trycker särskilt på en punkt

En punkt utmärker sig särskilt och handlar om ett specifikt uppdrag till Arbetsförmedlingen, som ska börja arbeta närmare kommunerna.

Tillsammans ska stödet för arbetssökande individer bli bättre. Dessutom vill man backa upp kompetensförsörjningen på marknaden.

“Alla som kan ska arbeta”

Konkret handlar det om att skapa bättre förutsättningar för planering, samordning och stödet generellt för de som går utan sysselsättning.

– Alla som kan arbeta ska arbeta. Det är genom att fler kommer i arbete och egen försörjning som vi kan stärka Sverige och svensk ekonomi, säger arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) på en pressträff.

“Statlig, aktiv arbetsmarknadspolitik”

Hon tillägger:

– Vi ska ha en statlig, aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. Arbetsförmedlingen ska samverka med kommuner, regioner, myndigheter och lokalt näringsliv, både kring den enskilda individens behov och på strategisk nivå, säger Eva Nordmark.

Arbetslösheten sjunker

I maj var 6,6 procent av Sveriges befolkning inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Det motsvarar 333 627 personer och är de senaste siffrorna som myndigheten hittills har redovisat.

Siffran är lägre än samma månad föregående år – då 7,9 procent (411 456 perosner) var registrerade som arbetssökande.

Långtidsarbetslösa har det tufft

Även om arbetslösheten sjunkit sedan förra året har det blivit tuffare för de som stått utanför arbetsmarknaden under en längre period. 

I slutet av maj hade totalt 98 810 personer varit borta från jobb i över två år, samtidigt som Arbetsförmedlingen annonserade ut rekordmånga jobb inom bland annat hotell och restaurang.

– Det krävs en kedja av insatser för att gruppen med längre inskrivningstider ska ta sig tillbaka till arbetsmarknaden, sade Anders Ljungberg, chefsanalytiker på myndigheten, till DN då.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

18sep2025

JUST NU: Turkiet varnar grannland – ”farliga konsekvenser”

2025 09 18

Det turkiska försvarsdepartementet riktar en skarp varning mot ett grannland.

Varningen kommer efter uppgifter om att Cypern har upphandlat ett nytt luftförsvarssystem från Israel.

– Turkiet övervakar nu noga Cyperns rapporterade upphandling av ett israeliskt luftförsvarssystem, uppger nyhetsbyrån AP, med hänvisning till ett uttalande av turkiska tjänstemän.

– De varnar för att flytten kan destabilisera en "bräcklig balans" på den delade ön.

”Upprustning hotar freden”

De turkiska tjänstemännen uttrycker en oro över rapporten som tyder på att ett luftförsvarssystem tillverkat i Israel har levererats till Cypern.

Turkiet betraktar utplaceringen av det israeliska systemet som ett säkerhetshot.

– Tjänstemännen, som uttalat sig anonymt i enlighet med regeringens bestämmelser, sa att Cyperns pågående upprustning hotar freden och stabiliteten på ön och kan leda till "farliga konsekvenser", framhåller nyhetsbyrån.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Uppdelad ö

Cypern har varit uppdelad i två delar sedan 1974 då Turkiet invaderade ön, efter en kupp som syftade till att förena Cypern med Grekland.

Turkiet erkänner, som enda land i världen, en turkcypriotisk självständighetsförklaring från 1983 i öns norra tredjedel.

Där har Turkiet över 35 000 soldater placerade.

Betydande uppgradering

Det israeliska markbaserade luftförsvarssystemet är kapabelt att försvara mot missiler, drönare och flygplan på 150 kilometers avstånd.

– Det innebär en betydande uppgradering av Cyperns försvarsförmåga, som fram till nyligen bestått av vapen från Sovjettiden, uppger AP.

Cyperns försvarsminister, Vasilis Palmas, har tidigare uppgett att det är avgörande för landet att stärka försvarskapaciteten.

1997 resulterade Cyperns planer på att placera ut rysktillverkade luftvärnsmissiler i en konflikt med Turkiet, som hotade med militära åtgärder.

Spänningarna minskade efter att Cypern gick med på att överlämna missilerna till Grekland.

Läs mer: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Zelenskyj: Ukraina har befriat 160 kvadratkilometer

2025 09 18

Ukrainas president säger att landets styrkor befriar mark i Donetsk.

Ryssland fortsätter att trycka på i de östra delarna av Ukraina.

Putins styrkor har under den senaste tiden koncentrerat många soldater kring städer som Pokrovsk och Dobropillia.

Nu säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukrainas trupper har befriat 160 kvadratkilometer i östra Donetsk, rapporterar Kyiv Independent.

Flera byar

Ukrainska styrkor har under den senaste månaden drivit tillbaka ryska trupper efter att dessa avancerat 15–20 kilometer mot den strategiska motorvägen Dobropillia–Kramatorsk, nära den omstridda staden Pokrovsk. 

Sedan slutet av augusti har ukrainska enheter återtagit kontrollen över flera byar i området. 

Sju bosättningar har återtagits i sektorerna Dobropillia och Pokrovsk under motoffensiven, säger Zelensky och citerar en rapport från överbefälhavaren Oleksandr Syrskyi.

Totalt rör det sig alltså om 160 återtagna kvadratkilometer.

Har tagit soldater

I samband med den för Ukraina framgångsrika motoffensiven i östra Donetsk har 100 ryska soldater tillfångatagits.

– Ukraina försvarar med rätta sina positioner och sitt land, säger Zelenskyj.

– De ryska förlusterna sedan starten av vår motoffensiv bara i Pokrovsk-riktningen under de senaste veckorna överstiger 2 500. Av dessa har över 1 300 ryska soldater dödats.

Läs mer: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Träffar luftförsvar

Uppgifter kommer samtidigt om att Ukraina har förstört ryskt luftförsvar för hundratals miljoner.

Ukrainas drönare förstörde i augusti tre ryska luftförsvarssystem till ett uppskattat värde av 80–90 miljoner dollar, uppger Kyiv Post.

Det motsvarar 750-840 miljoner svenska kronor.

Flera system

Ukrainarna ska ha förstört två Tor-M2 luftförsvarssystem, en Buk-M3-bärare och ett Buk-M2-radarsystem.

– Fienden ändrar taktik, försöker stoppa oss, gömma sig, men förgäves – vår vedergällning hinner ikapp sitt mål, framgår av en ny ukrainsk rapport.

Läs mer: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen