UTRIKES: Det krävs för att åtala Putin

2022 07 07

Att åtala enskilda soldater är betydligt lättare än en president.

Hela världen förfärades och chockades när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade den brutala invasionen av grannlandet Ukraina för över fyra månader sedan.

21 000 krigsbrott

Lika många har fasat över den enorma mängd krigsbrott som också rapporteras i samband med kriget. Ukraina utreder för närvarande 21 000 av dem, enligt The Guardian.

Bland de fruktansvärda bilderna från kriget finns exempelvis de från staden Butja, där hundratals kroppar uppgetts ha hittats i massgravar.

Rysk soldat dömdes

Viss rättvisa skipades när den historiska första krigsrättsdomen i Ukraina kom i slutet av maj.

En 21-årig rysk soldat dömdes till livstids fängelse efter att ha skjutit en ihjäl en försvarslös 62-årig civil man i nordöstra delen av landet.

Svårt att åtala ordergivaren

Men många lyfter blicken mot Moskva och Kreml – närmare bestämt mot den brutala diktatorn Vladimir Putin som beordrade kriget från första början.

Det är dock betydligt lättare att åtala enskilda soldater för krigsbrott än den ledare som ger ordern, skriver BBC.

Ta hänsyn till befälskedjan

Enligt Hugh WIlliamson från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser, är det dock viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

I praktiken “immun”

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har möjlighet att väcka åtal för brottsrubriceringen “att föra aggressivt krig”.

Till exempel en omotiverad invasion som inte kan anses som militärt självförsvar.

Dessvärre är Vladimir Putin i praktiken “immun” från att kunna ställas inför rätta av just ICC för ett sådant brott, skriver BBC.

Ryssland måste gripa Putin själva

Anledningen är att ICC inte har egna polisstyrkor, utan förlitar sig på att det är de enskilda staterna som griper misstänkta individer. 

I det här fallet skulle det alltså kräva att Ryssland själva arresterar sin egen president.

Vetorätt i FN

Även om ett sådant, ganska osannolikt, scenario skulle utspela sig har det dock mindre betydelse. 

Ryssland är inte medlemmar i ICC och har inte undertecknat domstolens avtal, förklarar Philippe Sands QC, professor i internationell rätt vid University College London för BBC.

FN:s säkerhetsråd skulle dock i teorin kunna be ICC att utreda Putin för krigsbrott. Även det är dock osannolikt med tanke på Rysslands plats och vetorätt i samma råd.

Professorn: Upprätta engångsdomstol

Sands QC:s enda förhoppning för att få den ryska diktatorn att möta rättvisan är om världens ledare skulle upprätta en ny engångsdomstol med mandat att väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

2024 12 30

En av de mest uppmärksammade läskedryckerna från 1980-talet kommer tillbaka.

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.  

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp  igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.  

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.  

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.  

Blir energidryck  

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen


Tre stora förändringar för pensionärer – från och med 2025

2024 12 30

Flera nya lagar och skatteregler träder i kraft vid årsskiftet.

Bland annat införs ett nytt jobbskatteavdrag, flygskatten slopas, bensin- och dieselskatten sänks och bostadsbidraget förlängs.

Regeringen har också beslutat att införa en skattefri grundnivå på sparformen ISK samt kapitalförsäkring.  Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026.

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, välkomnar flera av ändringarna.

– Sjunkande räntor och skattesänkningar på inkomst ger bättre marginaler för många hushåll, säger han.

– En del av detta utrymme behövs förstås för vardagsbudgeten men en del kan också sparas för att samtidigt stärka ekonomin i framtiden. Något som nu alltså uppmuntras genom den skattefria grundnivån på sparande i kapitalförsäkring.

Ny lag för pensionärer

Flera nya lagar kommer också att påverka Sveriges pensionärer efter årsskiftet.

Mattias Munter uppmärksammar framför allt lagförändringen som gör det möjligt att pausa eller förlänga uttagen från tjänstepensionen.

Den nya lagen innebär i korthet att det blir enklare att kombinera arbete och pension, eftersom det blir möjligt att pausa tjänstepensionsutbetalningar om du börjar arbeta igen. Öppningen leder till en lägre marginalskatt på den sammanlagda inkomsten av lön och pension.

– De nya möjligheterna kommer nu att fasas in på marknaden, säger Mattias Munter och tillägger:

– För Skandias kunder så fungerar det redan i dag att förlänga utbetalningen för att på så sätt få pensionspengarna att räcka under fler år. Möjligheten att pausa utbetalningar helt kommer att utvecklas under året och målet är att alla våra tjänstepensionskunder har möjligheten innan året är slut.

Tre betydande förändringar för pensionärer

Här är det nya årets tre största förändringar för Sveriges pensionärer, enligt Skandia:

- Flexiblare regler för uttag av tjänstepension. Genom en ändring i Inkomstskattelagen kan de pensionsbolag som vill erbjuda kunder att förlänga utbetalningstiden eller pausa utbetalningar även under de första fem utbetalningsåren av tjänstepensionen. 

- Höjd inkomst- och tilläggspension. Inkomst- och tilläggspensionerna kommer att höjas med 4,0 procent. Det innebär att de flesta pensionärer får mellan 316 och 796 kronor mer i månaden före skatt.  

- Sänkt skatt på pensioner. Regeringen har prioriterat sänkta skatter på arbetsinkomster men även skatten på pensionsutbetalningar sänks med i snitt 200 kronor och gäller från det året man fyller 66 år. 

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen