JUST NU: Varnar för angrepp mot svenska valet

2022 07 07

Valet i höst kan komma att påverkas av angrepp från flera aktörer.

Det varnar Therese Naess för, som är chef för Nationellt cybersäkerhetsscenter, rapporterar Sveriges Radio.

Kartlägger hot mot valet

Just nu arbetar Nationellt cybersäkerhetsscenter med att försöka kartlägga de hot som myndigheten menar kan komma att påverka det svenska valet i höst.

Det är i synnerhet cyberangrepp av olika slag som oroar.

– Svenska valsystemet är i mångt och mycket analogt, men det är frågan om tilltron till demokratin som är den stora frågan. Till exempel om det skulle ske någon påverkan på prognosarbetet, säger Therese Naess.

Flera angrepp 2018

I samband med att svenskarna gick till val 2018 skedde flera angreppsförsök kopplade till valet. Politiska partier var särskilt utsatta i form av överbelastningsattacker.

Även valmyndighetens webbplats angreps, vilket gjorde att det inte under en period inte gick att följa valresultatet på hemsidan, uppger SR.

Analytiker från Försvarsmakten

Nationellt säkerhetsscenter består av analytiker från bland annat Säpo, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi håller på att skapa förutsättningar för att bevaka valet både före och efter. Där förbereder vi oss för att koordinera de incidenter som kan uppkomma. Vi håller också på att framställa en lägesbild för att se vilka hot och sårbarheter som kan uppkomma, säger Therese Naess till radion.

Enskilda politiker utsatta

Myndigheterna ser en särskild fara för angrepp som syftar till att både komma åt och sprida information, med målet att påverka förtroende för enskilda politiker.

Det finns också en risk att prognoserna manipuleras vilket skulle kunna påverka svenska folkets förtroende till valresultatet negativt.

– Såklart finns det ett intresse från olika aktörer att påverka valet, det gäller för oss att identifiera vilka hot och vilka sårbarheter som är kopplade till valet för att skydda oss från de intressenterna, säger Therese Naess.

Turkisk tv-kanal riktade påverkanskampanj

Förra veckan rapporterades om hur den turkiska tv-kanalen Haber Global öppet försökte påverka utgången i det svenska valet till hösten.

Kanalen, med kopplingar till högerextrema organisationen Grå Vargarna, uppmanade svenska medborgare i Turkiet att rösta på ett mindre parti utanför riksdagen som beskrivs som Erdoğanvänliga.

“Hot mot rikets säkerhet”

Avslöjandet orsakade häpnad i Sveriges riksdag.

– Om svensk politik riskerar att fjärrstyras från Ankara framöver så utgör det ett hot mot rikets säkerhet, sade Liberalernas riksdagsledamot Gulan Avci till Expressen.

Foto: Fialotta Bratt Valmyndigheten

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen