UPPGIFTER: M-ledaren petar ännu ett parti från regeringsplanen

2022 07 06

Ulf Kristersson (M) uppges ha bestämt sig för att blockera Liberalerna från en M-ledd regering.

Moderaternas partiledare menar själv att han fortfarande tvekar i frågan. 

Men uppgifter till Svenska Dagbladet gör dock gällande att ett beslut redan är taget. Anledningen till blockaden är kraven från Sverigedemokraterna.

– Moderaterna vet att vi aldrig skulle acceptera det, säger en SD-källa till tidningen.

Redan petat SD

Under Moderaternas halvdag i Almedalen lät Ulf Kristersson meddela att SD inte har en plats i en eventuell M-ledd regering efter valet, även om han gärna budgetförhandlar med partiet.

Motiveringen till beslutet ska vara att SD saknar erfarenhet av att sitta regering.

L drabbas av samma beslut

Nu uppger källor till SvD att Liberalerna kan mötas av samma beslut, på grund av att Sverigedemokraterna kommer att blockera Liberalerna om de själva också petas från Kristerssons regeringsplaner.

– Vi har naturligtvis uttryckt oro kring liberalerna. Det är klart att det är ett orosmoment, sade Jimmie Åkesson till Expressen förra veckan.

Pehrson förväntar sig ministerpost

Uppgifterna skulle kunna röra upp känslor hos Liberalernas partiledare Johan Pehrson, som förväntar sig en plats i en M-ledd regering efter valet.

– Denna nya regering behöver en liberal utbildningsminister, fastslog han i sitt tal i Almedalen igår kväll.

M+KD-regering

Alternativet som återstår för Ulf Kristersson är nu en regering bestående av M och KD som förhandlar med L och SD.

– Om vi inte får ett väldigt bra valresultat och blir större än Moderaterna, uppger en källa från SD till SvD.

SD:s ultimatum

Tidningen uppger också att det i flera månader pågått diskussioner inom SD-toppen där man redan i ett tidigt skede slog fast man inte släpper fram en regering med Liberalerna.

Liknande uppgifter delgavs Expressen förra veckan.

– Det sitter väldigt långt inne för SD att släppa fram en regering där Liberalerna ingår, hävdar en borgerlig källa med insyn i partiernas samtal, till tidningen.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen