VAL 2022: De kan bli största vinnarna

2021 05 09

Medias fokus inför 2022 ligger på SD:s relation till M och KD. Men bakom de möjliga segerkulisserna ser man även siluetterna av två helt andra personer – Annie Lööf (C) och Nooshi Dadgostar (V).

Mediacirkusen snurrar i 200 kilometer i timmen kring hur SD, M, KD och L ska kunna samarbeta vid en eventuell valseger 2022. Men de flesta mätningarna pekar faktiskt på att S-MP-C-V samlar en majoritet. Och en sak står då glasklar – Vänsterpartiets stöd är alldeles nödvändigt för att Löfven-Lööf ska kunna styra vidare. Nooshi Dadgostar medverkade i dag i P1 Morgon.

– Det vi driver är det väldigt många människor känner idag, säger Nooshi (V) och nämner Sveriges bristande beredskap för pandemin, skolpolitiken och Vänsterpartiets nya ekonomiska politik, till SR.

V håller på att bredda sin ekonomiska politik så att den kan locka bredare väljargrupper.

– Det viktiga är att staten gör mer i klimatomställningen som kan leda till 10 000-tals arbetstillfällen. Hur ser vi till att vi växlar upp så att alla kan ha en laddbar elbil, säger Nooshi som under intervjun lade stort fokus på Sveriges företagande och näringsliv – frågor som Centern gillar väldigt mycket.

Inte Jimmie & Nyamko - utan Nooshi & Annie

Min bedömning är att på samma sätt som SD och L kan väntas anstränga sig för att hitta gemensamma  punkter så kan även V och Centern finna samarbetsytor. V:s procent och mandat blir helt avgörande för S och Centern och det är helt naturligt att V tar för sig mer inför valet.

Det vinnande receptet är ödmjukhet och samverkan istället för attacker och olikheter och det är ett spår som Nooshi helt klart är inne på. Min prognos är att Vänsterpartiet precis som i Norge, Danmark och Finland är på väg in i ett svenskt regeringsunderlag inför 2022 och även tar steget in i regeringen på sikt, kanske redan 2022. Kanske är det inte Jimmie och Nyamko som får allt strålkastarljus på sig efter valet med fokus på hur de ska kunna komma överens - utan istället Nooshi och Annie.

[yop_poll id="18"]

Oroväckande besked om Bank-ID: ”Var observant”

2024 12 18

Bank-ID är Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

  1. USA
  2. Storbritannien
  3. Sverige
  4. Kanada
  5. Island
  6. Danmark
  7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

  1. Microsoft
  2. Apple
  3. Docusign
  4. Dropbox
  5. Vipps
  6. Google
  7. Paypal
  8. Zoom
  9. Booking
  10. Spotify
  11. HSBC
  12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen


Chockbesked för Aladdinasken

2024 12 18

Marabous chokladaskar är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen