JUST NU: ”Charterbråk” i Vänsterpartiet

2022 07 04

Röster inom partiet fruktar att Vänstern går miste om kärnväljare genom att vända sig bredare väljarunderlag.

Vänsterpartiet satsar brett för att öka stödet i opinionen. Man vill bland annat locka arbetarväljare på bruksorter, men det finns delade meningar i hur det ska gå till.

Nu väcks intern kritik i partiet från aktörer som är rädda för att man skrämmer bort kärnväljare, rapporterar Dagens Nyheter.

Dämpar krav på livsstilsförändringar

En metod som Vänsterpartiet har använt är att man dämpat kraven på klimatsmarta livsstilsförändringar till förmån för industrin.

– Att tro att vi snabbt ska kunna göra insteg i den gruppen enbart genom att börja prata charter och kött tror jag är väldigt naivt. Att bygga förtroende i nya väljargrupper tar väldigt lång tid, säger en lokal V-källa till tidningen.

Ingen “flygskam” för charterresor

Att åka på chartersemester är ett exempel på klimatpolitik som ska tonas den i den politiska retoriken. Men flera vänsterpartister, på både lokal och central nivå, är oroliga över att “chartersprickan” kommer att innebära en större förlust än vinst.

– Jag är rädd för att vi kommer tappa en del unga väljare. De som är intresserade av miljö- och klimatfrågor kan vara osäkra på vad vi står för, vad vi driver för frågor och hur vi prioriterar, säger Vilmer Andersen, V-ledamot i Skånes regionfullmäktige och aktiv i Vänsterpartiets klimatnätverk, till DN.

Vill locka LO-väljare

Det är i synnerhet LO-väljare som Vänsterpartiet är på jakt efter. En jakt som startade redan förra året med målet att missnöjda arbetare ska välja vänstern – och inte högern i höstens val.

I efterdyningarna av valet 2018 röstade nästan var fjärde LO-medlem på Sverigedemokraterna, vilket aktualiserade frågan rejält.

– Att se medlemmar som går till Sverigedemokraterna, det är inte nytt. Men vad vi har sett är att fler kvinnliga LO-medlemmar går till Vänsterpartiet, och det har vi inte sett under någon längre tid, sade Susanna Gideonsson, förbundsordförande för LO, till Aftonbladet förra året när Vänsterpartiet bestämde sig för att konkretisera sin ekonomiska profil.

Kritik upprepas

Kritiken som lyfts nu fanns även på den tiden.

– Det finns väldigt olika uppfattningar om den nya klimatpolitiken som partiledningen har slagit in på, men jag känner inte riktigt igen mitt eget parti, sade en centralt placerad vänsterpartist till DN.

Behöver en medelväg

Statsvetaren Simon Matti, verksam vid Luleå tekniska universitet, menar att Vänsterpartiet behöver hitta en medelväg. Men det är inte enkelt.

– Att visa att man bryr sig om klimatet, men också signalera att de negativa effekter som åtgärderna kan få på andra områden inte är för stora. Där sitter man fast i en rävsax, säger han till DN.

Foto: J. Fransisco resp Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen