JUST NU: Pressades om Turkiet är en diktatur eller ej – här är hennes svar

2022 07 03

Statsminister Magdalena Andersson (S) kämpade i dag med sitt svar när hon pressades om huruvida Turkiet är en diktatur.

Händelsen ägde rum vid Sveriges Radios partiledarutfrågning under Almedalsveckan.

Fick kämpa

Programledaren i P1:s Godmorgon Världen ställde Sveriges statsminister mot väggen.

# Anser du att Turkiet idag är en fungerande demokrati?

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar,

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Ställde om frågan

Programledaren ställde därefter om frågan till S-ledaren.

# Så du är lite osäker på om det är en fungerande demokrati?

– Det beror såklart exakt på vad man lägger i begreppet demokrati. Men jag menar det kommer ju att vara val i Turkiet under nästa vår, svarade Magdalena Andersson

Fråga om kurdernas situation

Därefter fick hon en fråga om ett av de andra områdena där Turkiets president Erdogan får hård kritik.

# Hur tycker du att Turkiet behandlar den kurdiska minoriteten?

– Det finns naturligtvis all anledning att titta väldig noggrant på hur minoriteter behandlas i många olika länder. I en rättsstat ska ju lagboken gälla lika för alla oavsett vilken etnisk bakgrund som man har, sade statsministern.

Delar inte Erdogans syn

# I Turkiet kan man ju klassas som terrorist om man twittrar regimkritiskt.

– Det är ju ingen tveksamhet om – och det har ju också varit väldigt tydligt i den dialog som vi haft med Turkiet – att vi har olika definition av terrorism i Sverige och Finland och i Turkiet.

– Där har ju vi i Sverige och Finland en definition som ju ligger nära den som många andra Natoländer har också. PKK är ju en terrorlistad organisation i EU – inte andra, svarade Magdalena Andersson (S).

ANALYS

Frågan är synnerligen delikat då Sverige just nu befinner sig under press från Turkiet som har möjlighet att köra över samtliga Natos övriga 29 medlemsländer och stoppa Sverige från att bli medlem i Nato.

Orsaken är att alla 30 medlemsländer måste säga ja för att ett nytt land ska godkännas.

Magdalena Andersson (S) behöver balansera på en smal lina när hon besvarar frågan för att å ena sidan inte ge fel svar, å andra sidan inte reta upp Turkiet i precis fel läge.

Turkiet befinner sig mellan demokrati och diktatur – men dessvärre närmare diktatur än demokrati och dessutom går det allt mer mot diktatur.

Godkänd rösträkning

Den enskilda punkt som är mest positiv är att bedömningen är att rösträkningen genomförs på ett korrekt och demokratiskt sätt i landets allmänna val. Det förekommer helt enkelt inte utbrett fusk med rösträkningen.

Flera icke demokratiska delar

Men själva valkampanjen är inte demokratisk av en lång rad olika anledningar:

-En del partiers politiker och anhängare trakasseras.

-Politiker kastas i fängelse.

-Media stängs ned och journalister förföljs och kastas i fängelse.

-Hela samhället präglas av Erdogans islamistiska parti AKP:s försök att krossa politiska motståndare och dess sympatisörer med diktatoriska och våldsamma metoder.

Ligger strax under gränsen

På välansedda Freedom House demokrati- och diktaturlista över världens länder rankas länderna från 1 till 100. Länder som får 33 eller lägre klassas inte som fria länder och Turkiet får 32 poäng.

Underkategorin politiska rättigheter ger Turkiet 16 av 40 jämfört med Sveriges 40 av 40.

Bedömningen av huruvida Turkiets senaste presidentval och parlamentsval var demokratiska eller ej gavs 2 av 4 poäng.

Halvdiktatur

Frågeställningen om huruvida oppositionen har en realistisk möjlighet att vinna val i landet ger 2 av 4 poäng.

Sammantaget indikerar resultaten att Turkiet åtminstone är mycket nära att bli en diktatur och den icke-vedertagna termen halvdiktatur passar relativt bra.

Erdogan själv är mer diktator än vad landet Turkiet är en diktatur.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


E4 avstängd

2024 05 04

En olycka har skett i trafiken och E4 har stängts av.

På lördagen kring lunchtid kommer uppgifter om att en trafikolycka har inträffat.

Det är på E4 mellan Ljungby och Värnamo som olyckan har skett.

Det ska röra sig om en lastbil som har vält, och vägen är just nu avstängd i båda riktningarna.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Polis på plats

Polisen är just nu på väg till platsen för att undersöka exakt vad som har hänt.

– En lastbil välter på E4 mellan Ljungby och Värnamo, meddelar polisen angående händelsen.

– Polis skickas till platsen för kontroll. Om någon person kommit till skada är i nuläget oklart. 

Öppnar till 16

Det är oklart hur många personer som är inblandade i olyckan men det finns inga uppgifter om att någon annan bil ska vara inblandad.

Trafiken leds för närvarande om.

Trafikverket har upprättat en prognos om att trafiken kan rulla som vanligt igen klockan 16.

Det rapporterar TV4.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen