JUST NU: “Självklart” möjligt med nytt krig i Europa

2022 07 01

Finlands utrikesminister varnar för att Europa måste vara beredda på fler krig än det i Ukraina.

– Självklart är det en möjlighet. Och det är därför det är så viktigt att fortsätta stötta Ukraina för närvarande.

Så säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto till CNN angående säkerhetsläget i Europa.

“En ny järnridå”

Enligt Haavisto har Putins invasion av Rysslands grannland “förändrat säkerhetsatmosfären”.

– Jag tror det är en ny verklighet. Jag tror verkligen att den europeiska säkerhetsarkitekturen har brustit. Det finns en ny typ av järnridå mellan Ryssland och de andra länderna. Och självklart är den baserad på Rysslands aggression mot sin granne Ukraina, säger han till kanalen.

Övertygad om ukrainsk seger

Den finske utrikesministern är fortfarande övertygad om att Ukraina kan vinna kriget.

– De kan upprätthålla situationen och i den meningen kan de vinna den här kampen. Jag tror att de naturligtvis är moraliskt på topp. De är väldigt enade, säger Haavisto.

Redo för rysk invasion

När det kommer till den finska militära beredskapen har landet under en längre tid rustat upp försvaret.

Häromveckan uttalade sig även landets militärchef att man står redo om Ryssland skulle attackera Finland.

På väg in i Nato

Finland har, liksom Sverige, som bekant fått grönt ljus för att tas emot som medlem i militäralliansen Nato som en följd av det omskakande säkerhetsläget i Europa.

En annan gemensam nämnare mellan de två nordiska länderna är att Turkiets president Erdoğan ställt krav på utlämningar från både Finland och Sverige.

Inte diskuterat med Erdoğan

Detta har emellertid inte Finland diskuterat med Turkiet under de tre dagar långa Natotoppmötet i Madrid i veckan.

– Vi kom överens om att vi nu har ett underskrivet dokument och att allt vi har skrivit under finns i dokumentet. Vi förde inga diskussioner, i Madrid, om några individer eller utlämningar (med Turkiet), säger Haavisto enligt Sky News.

Erdoğan har inte bråttom

Erdoğan själv har dock uttalat sig om att han inte kommer att ha särskilt bråttom med att ratificera varken Sveriges eller Finlands Natomedlemskap.

Inte förrän de två länderna har hållit vad de lovat i fråga om utlämningar av “terrorister”.

– Detta borde vara känt: dessa signaturer betyder inte att frågan är klar. Utan vårt parlaments godkännande träder detta inte i kraft. Så det finns ingen anledning att skynda sig, sade Erdoğan till tv-kanalen NTV enligt Sky News.

“Bollen på deras planhalva”
Han tillade:

– Bollen är på deras planhalva nu. Sverige och Finland är för närvarande inte Natomedlemmar.

Foto: President of Russia Office resp Finska Statsrådet

Text: Redaktionen

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historisk vädernyhet i Sverige – inte hänt sedan 1883

2026 10 30

Oktober har varit ovanligt varmt på många håll.

Den svenska vintern dröjer och temperaturerna har under den senaste månaden legat ovanligt högt för årstiden.

Den 20 oktober var en ovanlig dag, rent temperaturmässigt. Nikkaluokta, vid foten av Kebnekaisefjällen, var varmast i landet med 12,3 grader. Samtidigt slogs ett väderrekord i Karesuando, som noterade 11,0 grader samma dag.

– Det är den högsta temperaturen som har uppmätts i Karesuando så sent på året, uppger SMHI.

Började 1883

11 grader är den högsta temperaturen som uppmätts i mitten av oktober i Karesuando sedan mätningarna började för 143 år sedan.

– Sedan temperaturmätningarna med maximitermometer började 1883 har temperaturen nått 10 grader eller mer efter mitten av oktober vid endast fyra tidigare tillfällen, framhåller SMHI.

Läs också: Tusentals kan sägas upp – krisen växer

Flera platser

I Nikkaluokta var årets 12,3 grader den näst högsta temperaturen som uppmäts i mitten av oktober. 1964 nådde termometern 12,5 grader i slutet av oktober.

Ytterligare mätstationer har också noterat historiskt höga temperaturer under oktober. I Kvikkjokk-Årrenjarka var det 12,6 grader den 19 oktober.

– För att hitta en högre temperatur så sent på året behöver vi gå tillbaka 57 år till den 19 oktober 1969. Då uppmättes 14,3 grader, uppger SMHI.

Kiruna

I Kiruna, Lapplands största ort, uppmättes 10,7 grader den 20 oktober, vilket placerar sig som näst högsta temperatur så här sent på året.

Anledningen till de ovanligt höga temperaturerna i norra Sverige var ett högtryck som tryckte upp varm luft från Atlanten.

– Ett pärlband av stationer norr om polcirkeln nådde över 10 grader både den 19 och den 20 oktober, framhåller det svenska väderinstitutet.

– För några stationer i norra Lappland finns det få historiska motsvarigheter med så höga temperaturer så här sent på året. Därmed kan värmen i norr med lite god vilja ses som en lokalt sen brittsommar.

Läs också: Chocksiffra för V i ny mätning

Text: Redaktionen