SVERIGE: Nya lagarna du bör ha koll på

2022 07 01

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

De nya lagarna handlar om allt från höjda pensioner, besöksförbud på bibliotek och hårdare straff för våldtäkt.

Här är några av lagarna som kan vara bra att hålla koll på.

Mobilförbud i skolan

Skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) berättade på onsdagen att ett mobilförbud i skolan införs lagom till höstterminen.

–  Det är inte rimligt att plingande mobiltelefoner får störa undervisningen och störa koncentrationen för en hel klass. Det innebär ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid och en möjlighet att ha en hel skoldag utan mobiltelefoner, sa skolministern på en pressträff.

Besöksförbud från bibliotek och badanläggningar

Från och med den 1 juli kan stökiga besökare portas från bibliotek och badanläggningar.

Den nya lagen kan tillämpas när det finns risk för att personer begår brott på platsen.

– Ett sådant tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Regleringen tas in i den lag som reglerar tillträdesförbud till butik. Samtidigt byter lagen namn till lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek, fastslår regeringen.

Nytt kronvittnessystem

I ett försök att komma till rätta med tystnadskulturen kring gängkriminaliteten införs en typ av kronvittnessystem för att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter.

– Det innebär bland annat att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps, skriver regeringen.

Skärpta straff

Straffet för gravfridsbrott och knivbrott skärps.

Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott av normalgraden skärps till fängelse i ett år. För grovt knivbrott skärps straffet till fängelse i lägst sex månader och högst två år.

Straffet för gravfridsbrott skärps till fängelse i lägst sex månader och som högst fyra år.

– I lagen införs också omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Det kan till exempel handla om att ett lik stympats, bränts eller gömts undan för att det inte ska upptäckas. Det kan också handla om vandalisering av begravningsplatser, fastlår justitiedepartementet.

Hårdare straff för våldtäkt

Minimistraffet för våldtäkt mot barn höjs. Från fängelse i två år till fängelse i tre år.

För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans har justitiedepartementet även beslutat att utvidga lagen om våldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn.

Bland annat ändras bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering till att även omfatta ageranden där barnet är helt passivt.

Höjda pensioner

Grundnivån för garantipensionen höjs med 1000 kronor i månaden. Även konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 300 kronor för den som är ogift och med 150 kronor för den som är gift.

Foto: T I L. Firm

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen