SVERIGE: Nya lagarna du bör ha koll på

2022 07 01

Från och med den 1 juli börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

De nya lagarna handlar om allt från höjda pensioner, besöksförbud på bibliotek och hårdare straff för våldtäkt.

Här är några av lagarna som kan vara bra att hålla koll på.

Mobilförbud i skolan

Skolminister Lina Axelsson Kihlbom (S) berättade på onsdagen att ett mobilförbud i skolan införs lagom till höstterminen.

–  Det är inte rimligt att plingande mobiltelefoner får störa undervisningen och störa koncentrationen för en hel klass. Det innebär ett förbud mot mobiltelefoner under lektionstid och en möjlighet att ha en hel skoldag utan mobiltelefoner, sa skolministern på en pressträff.

Besöksförbud från bibliotek och badanläggningar

Från och med den 1 juli kan stökiga besökare portas från bibliotek och badanläggningar.

Den nya lagen kan tillämpas när det finns risk för att personer begår brott på platsen.

– Ett sådant tillträdesförbud ska grundas på en bedömning av risken för brott och allvarliga trakasserier samt, för bibliotekens del, risken för vissa ordningsstörningar. Regleringen tas in i den lag som reglerar tillträdesförbud till butik. Samtidigt byter lagen namn till lagen om tillträdesförbud till butiker, badanläggningar och bibliotek, fastslår regeringen.

Nytt kronvittnessystem

I ett försök att komma till rätta med tystnadskulturen kring gängkriminaliteten införs en typ av kronvittnessystem för att stärka skyddet för vittnen och få fler personer i kriminella nätverk att samarbeta med myndigheter.

– Det innebär bland annat att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff samtidigt som straffet för olika former av falska anklagelser skärps, skriver regeringen.

Skärpta straff

Straffet för gravfridsbrott och knivbrott skärps.

Maximistraffet för uppsåtliga knivbrott av normalgraden skärps till fängelse i ett år. För grovt knivbrott skärps straffet till fängelse i lägst sex månader och högst två år.

Straffet för gravfridsbrott skärps till fängelse i lägst sex månader och som högst fyra år.

– I lagen införs också omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett brott är grovt. Det kan till exempel handla om att ett lik stympats, bränts eller gömts undan för att det inte ska upptäckas. Det kan också handla om vandalisering av begravningsplatser, fastlår justitiedepartementet.

Hårdare straff för våldtäkt

Minimistraffet för våldtäkt mot barn höjs. Från fängelse i två år till fängelse i tre år.

För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans har justitiedepartementet även beslutat att utvidga lagen om våldtäkt och sexuellt övergrepp mot barn.

Bland annat ändras bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering till att även omfatta ageranden där barnet är helt passivt.

Höjda pensioner

Grundnivån för garantipensionen höjs med 1000 kronor i månaden. Även konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 300 kronor för den som är ogift och med 150 kronor för den som är gift.

Foto: T I L. Firm

Text: Redaktionen

Sverige först ut – nya regler för alla bilar

2024 05 03

Snart ska så kallad fordonsmärkning bli standard i Sverige.

Det uppger regeringen i dag, torsdag.

Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att analysera och föreslå en fordonsmärkning för lätta fordon – det vill säga personbil och lätt lastbil.

Fordonsmärkningen innebär att fordonets utsläpp ur avgasröret, energiprestanda och utsläpp under hela livscykeln måste redovisas vid försäljning och marknadsföring.

Ska underlätta

Den nya regeln kommer göra det enklare för konsumenter att välja klimatsmarta fordon.

Det framhåller miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

–  En tredjedel av Sveriges utsläpp kommer från inrikes transporter. Det handlar om miljontals ton koldioxidekvivalenter per år som nu snabbt ska ner hela vägen till noll. Och den resan behöver gå snabbt. För att skapa förutsättningar för det inför regeringen nu ytterligare en åtgärd från klimathandlingsplanen, säger hon och tillägger:

– Den nya fordonsmärkningen ska ge konsumenterna möjlighet att göra välinformerade och klimatsmarta val när de köper nya eller begagnade personbilar och lastbilar.

Går ut med datum

Energimyndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast 30 oktober 2025.

Myndigheten ska framför allt titta på hur beräkningar av livscykelutsläpp för fordon kan förbättras liksom hur fordonsmärkningen kan utformas på ett lättbegripligt sätt.

Sverige väntas därmed bli först i EU  med fordonsmärkning.

”Glädjande”

Beskedet välkomnas av Gröna Mobilister, en ideell förening som eftersträvar en klimatsmart och miljövänligt transportpolitik.

– Glädjande att regeringen går vidare med miljödeklaration av bilar med livscykelperspektiv. Om Sverige går före är chansen stor att resten av Europa följer efter. I år ska EUs 25 år gamla bilmärkningsdirektiv utvärderas, framhåller Gröna Mobilister i ett inlägg på X.

Foto: Obi - @pixel8propix

Text: Redaktionen

Jättelarm om Swedbank

2024 05 02

Swedbank utgör en risk för Sveriges säkerhet.

Det uppger författarna och journalisterna Axel Gordh Humlesjö och Lars Berge i den nya boken ”Honungsfällan”.

Boken tar avstamp i Uppdrag Gransknings avslöjande om penningtvättskandalen i Swedbank 2019.

Journalisterna har ägnat mer än fyra år åt att granska storbanken och vad som pågick bakom kulisserna.

I den nya boken kan de avslöja att Swedbank systematiskt utnyttjats av den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Enligt en källa med insyn har den ryska underrättelsetjänsten spionerat på chefer och högt uppsatta medarbetare inom Swedbank under flera år. FSB uppges även ha infiltrerat och utpressat anställda på banken, bland annat en högt uppsatt bankchef som förfördes av en prostituerad kvinna under en tjänsteresa till Ryssland.

”Har varit farligt för Sverige”

Den ryska underrättelsetjänstens information om Swedbanks ledning uppges vara så omfattande att FSB hade en särskild mapp märkt med ”Swedbank” på avdelningen  för ekonomiskt kontraspionage – Direktorat K. Det rapporterar DN som intervjuat författarna.

Axel Gordh Humlesjö och Lars Berge beskriver den ryska infiltrationen av Swedbank som en ”jätterisk”  för både banken och Sverige.

– Swedbank är ett av våra viktigaste bolag. Om bankerna faller så faller vi allihopa, vi lägger vår tillit i deras händer. Att det finns personer i ledningen för en så viktig institution som har haft en moralisk kompass som på så många olika sätt går att ifrågasätta, det har varit farligt för Sverige som nation, säger Gordh Humlesjö till DN.

–  Det är inte våra slutsatser utan det är källor från Säpo som vittnar om det, fortsätter han och hänvisar till att Säkerhetspolisen undersökt Swedbanks affärer i Estland.

I februari 2019 avslöjade SVT att storbanken kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt.  Minst 40 miljarder kronor ska ha slussats mellan konton i Swedbank och Danske Bank. Finansinspektionen utredde händelserna och gav Swedbank en varning. Banken tvingades även betala fyra miljarder kronor i sanktionsavgift.  

Har försökt sätta käppar i hjulet

Bokens förläggare Daniel Sandström berättar att utgivningsdatumet för Honungsfällan har fått skjutas upp flera gånger. Advokater och pr-konsulter har försökt påverka innehållet, uppger Sandström.

– Planen har hela tiden varit att släppa boken när den är färdig, varken förr eller senare. Det som drog ut på tiden var alla advokater och försöken till påverkan som vi behövt hantera. Berörda parter fick ta del av manus redan i februari, sedan har de konstant arbetat för att försvåra publiceringen, säger han till Dagens Opinion och tillägger:

– Jag har aldrig varit med om något liknande.

Boken ges ut på fredag, den 3 maj.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen