ANALYS: Sverige drog vinstlotten – Turkiet kammade hem nästan ingenting

2022 06 30

En granskning av Sveriges avtal med Turkiet indikerar att Sverige i praktiken mest bara lovat Turkiet en massa luft. 

Sveriges regering med statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Ann Linde (S) i spetsen mottar nu skarp kritik efter beskedet att Turkiet säger ja till svenskt Natomedlemskap.

Men en närmare granskning av uppgörelsen visar att Sverige i det närmaste inte utlovat  mycket överhuvudtaget till Turkiets kontroversiella och diktatoriska ledare Erdogan som i sista minuten ändrade sig och gav Sverige och Finland grönt ljus.

Avtalet i korthet

Avtalet mellan Sverige och Finland är i korthet följande:

-- Sverige och Finland ska stödja Turkiet avseende hot mot landets säkerhet. Därmed ska stöd ej ges till YPG/PYD eller Gülenrörelsen i Turkiet.
-- Sverige och Finland ska motverka terroristorganisationen PKK.
--Sverige ska införa en tuffare terrorlag.
--Sverige och Finland skall ej ha vapenembargon mot Turkiet.
--Sverige och Finland ska hantera Turkiets väntan på utvisningsbegäranden.

Mycket skrik för lite ull

Dokumentet indikerar att det varit mycket skrik för lite ull – mycket skrik från diktatoriska Erdogan men lite ull som levereras till Turkiet i praktiken.

Visst får Erdogan en del att visa upp på ett papper på hemmaplan för att återigen försöka tuta i sina väljare att de bör rösta på honom i presidentvalet i Turkiet nästa år. Men i praktiken är det inte särdeles mycket som Sverige gått med på.

Trams från Turkiets sida

Skrivningar om att Sverige och Finland ska motverka terrorism är ju redan så självklara att det är bara trams att det överhuvudtaget ska stå med i avtalet.

Sverige stödjer givetvis inte terrorism – utan är redan långt bättre än Turkiet själva på det området – men för att lugna Erdogans ego är det lika bra att låta det självklara stå med i avtalet.

PKK är redan terrorklassat sedan 1984 i Sverige så det är väldigt gammal skåpmat och enkelt för Sverige att intyga. Och Sveriges stöd till kurdiska styrkor avseende kriget mot IS har inte gällt inom Turkiet utan Syrien.

Fungerande rättsstat

Allra mest skriks det om utlämningar till Turkiet. Men inga löften har givits av Sverige såvitt känt och i avtalet står det att allt ska ske i enlighet med Europeiska konventionen för utlämningar – vilket redan är fallet idag.

Att Sverige skulle lämna ut av Turkiet efterfrågade personer i större utsträckning än före avtalet är enligt min bedömning osannolikt. Då vore Sverige ingen fungerande rättsstat och hur mycket Erdogan än önskar att Sveriges regering beter sig lika gräsligt och rättsvidrigt som han själv så kommer så inte att bli fallet.

En och annan utlämning har skett även tidigare från Sverige till Turkiet och så kan det bli även framöver – alldeles oavsett det nya Natoavtalet.

Men i själva avtalet står det bara att Sverige ska hantera Turkiets krav på utlämningar - inte att utlämningar ska ske. Och den skillnaden är ju väldigt stor.

En tydlig eftergift- på pappret

Min bedömning är att det de facto bara finns en enda punkt där man kan säga att Sverige och Finland gör en tydlig eftergift till Turkiet – och det är faktiskt en eftergift som inte är helt onaturlig. Och dessutom en eftergift som främst finns på ett papper.

Det är att man stryker vapenembargot mot Turkiet.

Det vore ju på sätt och vis märkligt om man är medlemmar i en och samma försvarsallians men samtidigt vägrar att sälja vapen till ett av medlemsländerna.

På grund av att Turkiet använder vapen mot kurder i Syrien – som hela världen har att tacka för att kurderna stoppade terrorsekten IS – så betonar många klara skäl för att vara tveksam till vapenförsäljning till Turkiet.

Det är fullt förståeligt. Turkiet håller verkligen inte måttet.

Men att man slopar ett vapenembargo innebär inte att Turkiet per automatik köper vapen av Sverige i alla fall. Varje eventuell förfrågan ska hanteras separat en och en och Turkiet kan fortfarande få ett nej.

Stor seger för Sverige

Summa summarum så är min bedömning att Sverige och Finland tycks få något som både S-regeringen och alla fem partier till höger om S värderar mycket högt, det vill säga Centern, Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – nämligen ett stort steg mot Natomedlemskap.

Det var precis det som både Sveriges S-regering och det moderatledda regeringsunderlaget ville ha. Med andra ord en stor seger för en betydande majoritet av Sveriges partier.

Och i Finland är det politiska stödet ännu bredare.

Erdogan får mest bara tidningsrubriker

Samtidigt är det inte säkert att Turkiet i praktiken får mycket alls av Sverige. Alla tolkningsmöjligheter i det luddiga avtalet talar till Sveriges fördel. Finns det inga krav tydligt nedpräntade så lär det heller inte bli av något som Sverige inte vill.

Det Erdogan dock får är i första hand en massa positiva rubriker i hemlandet där media för övrigt inte vågar skriva mycket annat för då kan journalisterna kastas i fängelse.

Ligger under i mätningar inför valet

För Erdogan är just tidningsrubriker det han i första hand kan nyttja inför presidentvalet i Turkiet nästa år där han hoppas på att vinna men har legat under kraftigt i mätningarna.

Det är USA som agerat bakom kulisserna och exakt vad Turkiet kommer att få av USA är inte klart - men det blir av USA som Turkiet i första hand får sådant de efterfrågat, sannolikt inte av Sverige. Ryktet om köp av amerikanska F16-plan är dock inte klarlagt ännu. Det måste godkännas av kongressen också vilket inte är en självklarhet.

En sak som  Erdogan med säkerhet dock har fått fick han redan igår - en handskakningsbild med Joe Biden. En ganska billig eftergift för att få med Sverige och Finland i Nato.

Turkiet kan komma att bli bångstyriga även framöver under resans gång. Men pressen blir då så hård på landet att det kommer få ge med sig ytterligare en gång. Och ska då någon eftergift ges till Erdogan igen så lär det inte bli från Sverige den gången heller.

Europas demokrati kan vinna allra mest på om Erdogan förlorar valet nästa år vilket dessutom skulle göra avtalet ännu mer fördelaktigt för Sverige.

Foto: M König resp M Dagli

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen