SVERIGE: Starka reaktioner mot Natoavtal

2022 06 29

Turkiet säger ja till Sverige i Nato.

Landet har slutit ett avtal med Sverige och Finland.

Ett avtal som innebär eftergifter för de nordiska länderna.

Bland annat ska Sverige och Finland stödja Turkiet ”fullt ut” när det gäller hot mot landets säkerhet, lova att inte stödja flera kurdiska organisationer, slopa vapenembargot och vidta åtgärder för utlämning av terrorbrottslingar.

Skarp kritik

Avtalet får kritik av flera Natomotståndare i Sverige. 

– Erdogan har pressat Sverige till skamlig anpassning. Vi vet att han kallar alla kurder som kämpar för frihet för terrorister, det ska nu Sverige ”visa solidaritet” för och fler ska utlämnas dit. Svensk utrikespolitik anpassas när vi inte längre stödjer YPG/PYD som slogs ner IS, skriver Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling på Twitter.

Miljöpartiets språkrör Per Bolund instämmer.

– För bara ett år sedan var alla partier överens om att vapenexport till Erdogans Turkiet var oacceptabelt. Att regeringen nu svänger försvagar Sverige som en röst för fred och solidaritet i världen, kommenterar han på Twitter.

”Jag skäms”

Linda Snecker, rättspolitisk talesperson för Vänsterpartiet, kallar processen med Turkiet för ett ”sorgligt skämt”.

– Oavsett åsikt till Nato som företeelse, så är processen ett sorgligt skämt i politisk handfallenhet där Socialdemokraterna varit villiga att offra vad som helst (kurderna) för att få bort Natofrågan från det svenska valets dagordning. Jag skäms.

Ökar säkerheten

Statsminister Magdalena Andersson (S) betonar att avtalet med Turkiet är ”bra för svenska folket och ökar svenska folkets säkerhet”.

– Vi hade ett väldigt långt möte i dag där vi berättade om alla åtgärder som vi vidtagit, bland annat om terroristlagstiftningen i Sverige. Vi har nått en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet som ökar säkerheten i den här oroliga situationen, sa Magdalena Andersson på en pressträff efter att Turkiet deklarerat sitt nya beslut.

Hela avtalet

Sverige och Finlands avtal med Turkiet har publicerats på Natos hemsida.

Här är avtalet i sin korthet:

  • Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.
  • Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna
  • Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).
  • En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.
  • Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.
  • Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.
  • Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Läs hela avtalet här

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen