BEKRÄFTAT: Putin kommer delta i toppmöte med USA och EU

2022 06 27

Rysslands diktator har accepterat Indonesiens inbjudan och kommer delta i G20-gruppens toppmöte den 15-16 november.

Det bekräftar Putins talesperson  Yury Ushakov för ryska nyhetsbyrån TASS.

– Ja, vi har fått det bekräftat. Vi kommer att delta, säger han.

Pandemin kan försvåra

Yury Ushakov betonar att det är osäkert om Vladimir Putin kommer att delta på plats eller via länk.

– De (Indonesien) har bjudit in oss att delta personligen, men det är mycket tid kvar. Jag hoppas att pandemisituationen kommer tillåta att detta viktiga möte kan genomföras ansikte mot ansikte.

Bjöd in diktatorn

Indonesiens president Joko Widodos bjöd in Vladimir Putin trots stora protester. Flera västländer ville utesluta Rysslands ledare, rapporterar Politico.

Presidenten försökte nå en kompromiss genom att även bjuda in Ukrainas president Volodymyr Zelensky, trots att Ukraina inte är ett G20-land.

Joko Widodos  planerar själv att besöka Moskva den 30 juni, uppger TASS.

Toppmötet hålls i Bali, Indonesien, den 15-16 november. G20-gruppen består av nitton större ekonomier och EU.

Uppmanar ledare i väst att delta

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har betonat att ledare från väst bör delta, trots Vladimir Putins närvaro.

– Vi måste noga överväga om vi förlamar hela G20; Jag förespråkar inte det, sa hon till tyska  tv-kanalen ZDF på söndagskvällen, under G7-toppmötet i de tyska alperna.

– Enligt min mening är G20 för viktigt för tillväxtländerna, och även för utvecklingsländerna, för att vi ska låta denna grupp krossas av Putin. Jag tror att det är bättre att berätta vad vi tycker, om han dyker upp. Då måste han också ta ställning, tillade hon.

G20-gruppen

  • Argentina
  • Australien
  • Brasilien
  • Kanada
  • Kina
  • Frankrike
  • Tyskland
  • Italien
  • Indien
  • Indonesien
  • Japan
  • Mexiko
  • Sydkorea
  • Ryssland
  • Saudiarabien
  • Sydafrika
  • Turkiet
  • Storbritannien
  • USA
  • EU

Foto: President of Russia Office 
Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen