SVERIGE: Två faror i rekordvärmen

2022 06 27

Årets midsommarhelg präglades av rekordvärme.

I flera delar av Sverige nådde temperaturen en bit över 30 grader.

I takt med att värmen har ökat har även antalet drunkningsolyckor ökat. Minst fyra personer har omkommit de senaste dagarna, rapporterar SVT Nyheter.

Flera olyckor

I torsdags omkom en man i 40-årsåldern i en drunkningsolycka i Hudiksvall kommun och under helgen omkom tre äldre män i Vaxholm, Olofström och Åsele, uppger SVT.

Svenska Livräddningssällskapets statistik indikerar att risken för drunkningsolyckor är betydligt större under somrar med hög värme.

Sommaren 2018, då det rådde rekordvärme i Sverige, omkom 135 personer i drunkningsolyckor.

Under somrarna 2020 och 2021, som var betydligt svalare, omkom 97 respektive 77 personer.

Testa simkunnigheten och lägg ner mobilen

Louise Brädde på Svenska Livräddningssällskapet är inte förvånad över att drunkningsolyckorna ökar då värmen stiger.

Hon uppmanar samtliga badbesökare att årligen testa simkunnigheten. Dessutom skickar hon en tydlig uppmaning till upptagna strandgäster.

– Lägg bort mobilen. Vi ser en ökning av att man sitter med sina mobiler på stranden istället för att vara med dem man är och badar med, säger hon till SVT.

Använd mer solskydd

Trots rekordvärme slarvar många svenskar med solskyddsfaktorn, rapporterar SR.

Karin Nilsen, docent och överläkare på hudmottagningen i Lund och Helsingborg, uppmanar svenska folket att tänka till en extra gång.

– Solen lyser inte bara när man är på stranden utan även när man har picknick eller står och väntar på bussen. Ha med dig en tunn blus, en solhatt eller smörj in dig en extra gång. Solskydden i dag är ofta bra, men vi använder dem alldeles för lite, säger hon till SR P4 Malmöhus.

Fakta hudcancer och UV-strålning

Närmare 12 000 personer i Sverige drabbas varje år en allvarlig form av hudcancer.
9/10 fall av malignt melanom är kopplade till solens UV-strålning.
500 personer avlider varje år på grund av malignt melanom.
Källa: Cancerfonden

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning.

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen