JUST NU: Kan använda Sverige som ursäkt för invasion

2022 06 23

Turkiets påtryckningar mot Sverige och Finland kan användas som en ursäkt av president Recep Tayyip Erdoğan för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Det hävdar Syriens demokratiska styrkor (SDF).

– Ett av korten turkarna kan spela ut för att invadera våra områden är att använda Nato-ansökningarna för att pressa USA och Nato att få grönt ljus för att angripa våra områden, säger Mazlum Abdi, befälhavare för Syriens demokratiska styrkor (SDF), till SVT Nyheter.

Vill terrorstämpla YPG

Den kurdiska gerillaorganisationen PKK är terrorklassad av såväl Turkiet, USA, Sverige och EU.

Men president Erdogan vill även att Sverige och omvärlden terrorstämplar den kurdiska milisen YPG. Milisen spelade en avgörande roll i kampen mot terrorgruppen IS.

IS kan få nytt fäste

YPG utgör även en stor del av SDF. Mazlum Abdi varnar för att eftergifter till Turkiet skulle försvåra situationen för hans styrkor.

En turkisk invasion skulle även få förödande konsekvenser för kampen mot IS.

– När vi är upptagna med att slå tillbaka mot de turkiska angreppen kan det uppstå luckor i fånglägren som IS kan dra nytta av, medan vi är upptagna vid frontlinjen mot Turkiet, om de startar en militär operation, säger han till SVT.

Vädjar till Sverige

Befälhavaren betonar att Sverige måste fortsätta att stödja SDF, även om stödet endast är politiskt och moraliskt.

– Om Sverige backar från kampen mot IS och att stötta oss genom att göra eftergifter till Turkiet, så innebär det eftergifter inte bara från Sverige utan från det internationella samfundet. [Det skulle] stärka Turkiets ställning att ytterligare trappa upp i området.

Hotar med invasion

President Recep Tayyip Erdoğan har tidigare hotat att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten hävdar att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns.

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, sa Erdoğan efter ett regeringsmöte i slutet av maj.  

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen