JUST NU: Rysslands hot ger Nato huvudvärk

2022 06 21

I enighet med ett EU-beslut fortsätter Litauen att stoppa ryska varor, som ligger under sanktioner, från att transporteras genom litauiskt territorium.

Därmed kan Kreml inte transportera en rad viktiga varor till Kaliningrad.

Den enda järnvägen till den ryska exklaven går via Litauen.

Nya hot

Igår betonade Kreml att Ryssland kommer att ”vidta åtgärder” om inte förbudet hävs.

I dag var det dags för nya hot.

Nikolaj Patrusjev, sekreterare för Rysslands säkerhetsråd, var värd för ett möte i Kaliningrad.

Han framhävde att stoppet av godstransporten kommer att få allvarliga konsekvenser för den litauiska befolkningen.

– Ryssland kommer säkerligen att reagera på sådana fientliga handlingar. Lämpliga åtgärder utarbetas och kommer att vidtas inom en snar framtid. De kommer att få en allvarlig negativ verkan på Litauens befolkning, sa Nikolaj Patrusjev enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Kallade upp EU-ambassadör

Under tisdagen har det ryska utrikesdepartementet även kallat upp EU:s ambassadör i Moskva.

Efter mötet berättade ambassadören Markus Ederer att han bett Ryssland att lösa frågan med diplomatiska medel, rapporterar Reuters.

Varnar för en upptrappning

Den tidigare oligarken, oppositionella Michail Chodorkovskij, tror inte att Kreml kommer ta till diplomatiska medel.

Han varnar istället för en upptrappning, vilket kommer att innebära svåra avvägningar för Nato.

– Kremls nästa steg blir en blockad av luftrummet i Litauen. På så vis kan de flyga mellan Ryssland och Kaliningrad och då kommer Nato att ställas inför frågan hur de ska agera, säger han till Financial Times.

Tror inte på krig

Ben Hodges, forskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), tror inte att Moskva kommer att agera militärt mot Litauen mitt under pågående krig i Ukraina.

– Om det finns något de vill undvika så är det en konflikt med Nato. I Litauen står dessutom Nato-trupper under tysk ledning som skulle svara direkt, säger han till SvD.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, instämmer.

– Ryssland skulle gå mot ett garanterat nederlag om det attackerade ett Nato-land, säger han till tidningen.

Han tror däremot att Kreml planerar att trappa upp den hybrida krigsföringen för att med alla tillgängliga medel försöka splittra EU.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen