JUST NU: Rysslands hot ger Nato huvudvärk

2022 06 21

I enighet med ett EU-beslut fortsätter Litauen att stoppa ryska varor, som ligger under sanktioner, från att transporteras genom litauiskt territorium.

Därmed kan Kreml inte transportera en rad viktiga varor till Kaliningrad.

Den enda järnvägen till den ryska exklaven går via Litauen.

Nya hot

Igår betonade Kreml att Ryssland kommer att ”vidta åtgärder” om inte förbudet hävs.

I dag var det dags för nya hot.

Nikolaj Patrusjev, sekreterare för Rysslands säkerhetsråd, var värd för ett möte i Kaliningrad.

Han framhävde att stoppet av godstransporten kommer att få allvarliga konsekvenser för den litauiska befolkningen.

– Ryssland kommer säkerligen att reagera på sådana fientliga handlingar. Lämpliga åtgärder utarbetas och kommer att vidtas inom en snar framtid. De kommer att få en allvarlig negativ verkan på Litauens befolkning, sa Nikolaj Patrusjev enligt den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Kallade upp EU-ambassadör

Under tisdagen har det ryska utrikesdepartementet även kallat upp EU:s ambassadör i Moskva.

Efter mötet berättade ambassadören Markus Ederer att han bett Ryssland att lösa frågan med diplomatiska medel, rapporterar Reuters.

Varnar för en upptrappning

Den tidigare oligarken, oppositionella Michail Chodorkovskij, tror inte att Kreml kommer ta till diplomatiska medel.

Han varnar istället för en upptrappning, vilket kommer att innebära svåra avvägningar för Nato.

– Kremls nästa steg blir en blockad av luftrummet i Litauen. På så vis kan de flyga mellan Ryssland och Kaliningrad och då kommer Nato att ställas inför frågan hur de ska agera, säger han till Financial Times.

Tror inte på krig

Ben Hodges, forskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), tror inte att Moskva kommer att agera militärt mot Litauen mitt under pågående krig i Ukraina. 

–  Om det finns något de vill undvika så är det en konflikt med Nato. I Litauen står dessutom Nato-trupper under tysk ledning som skulle svara direkt, säger han till SvD.

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, instämmer.

– Ryssland skulle gå mot ett garanterat nederlag om det attackerade ett Nato-land, säger han till tidningen. 

Han tror däremot att Kreml planerar att trappa upp den hybrida krigsföringen för att med alla tillgängliga medel försöka splittra EU.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Tung smäll för hushållen – inträffar i september

2025 08 29

Den senaste tiden har elpriserna nått de högsta nivåerna sedan i vintras.

Södra Sverige har noterat pristoppar på 2 kronor per kilowattimme under vissa tider på dygnet.

Nu kommer nästa smäll.

Det aktuella prisläget ser ut att fortsätta och i mitten av september förvärras situationen, rapporterar ehandelsbolaget Bixia.

Bixia hänvisar till att hela fem kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland väntas vara ur drift samtidigt, vilket kommer få elpriserna att stiga ännu mer.

– Vi har redan ett läge där halva den svenska kärnkraften är frånkopplad. Om vi dessutom får fortsatt låga vindnivåer och hög efterfrågan, kan det bli riktigt knappt om el, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia.

”Ovanlig situation”

Det finns flera förklaringar till sensommarens höga elpriser. 

Flera svenska kärnkraftsreaktorer har varit ur drift på grund av planerat underhåll och tekniska fel, samtidigt som har vindkraftsproduktionen minskat under vindstilla dagar i stora delar av landet.  

Under flera dagar har Sverige tvingats importera el, vilket är mycket ovanligt för årstiden.

– Det här är en ovanlig situation, både vad gäller tid på året och omfattning, säger Johan Sigvardsson.

– När vindkraften inte producerar sätter vattenkraften pris i linje med kontinenten för att tillverka den el som behövs. Det innebär att elpriserna i vissa fall till och med har varit högre här än i våra grannländer på kontinenten.

Uppmanar elkunder: Se över elavtalet

Med anledning av de höga elpriserna och den kommande prisökningen uppmanar Bixia hushållen att se över sina elavtal.

– För elkunder innebär de höga elpriserna att det kan vara klokt att se över sitt elavtal och energianvändning. Med ett timprisavtal har du möjlighet att påverka din kostnad genom att anpassa din elanvändning till dygnets billigare timmar, skriver bolaget.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen