JUST NU: Skarp kritik mot S när flygkaoset diskuteras

2022 06 20

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) ser en ljusning på Arlandas kökaos.

Efter måndagens utfrågning av riksdagens trafikutskott uppger ministern att han har förtroende för Swedavias förmåga att lösa situationen.

Närmar sig full kapacitet

– De ser en ljusning i takt med att de kommer in fler säkerhetskontrollerade vakter till Arlanda. De är drygt 100 stycken ifrån full kapacitet. De åtgärder som gjordes under förra veckan har gjort att de fått bättre ordning på situationen, säger han till SR Ekot.

– Vi ska kontrollera och granska detta senare, när situationen inte är så akut. Då ska vi gå igenom vad det är som har gått snett i den här upphandlingen. I grunden är det personalbrist som gör att det är väldigt svårt att få folk att ta den här typen av arbete, kommenterar näringsministern.

Får mothugg

Moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus är kritisk till den tidsplan som Karl-Petter Thorwaldsson presenterat under dagen.

Enligt henne är regeringens besked motsägelsefulla. Hon delar inte näringsministerns optimistiska syn på när problemet kan vara löst.

– Någonstans i mitten till slutet av juli säger regeringen. Men enligt branschen själv kan det dröja till slutet av oktober innan man har alla personer på plats för full kapacitet, säger hon till SvD.

Bör vara oroliga

Maria Stockhaus anklagar även regeringen för att skylla ifrån sig. Hon nämner bland annat att Karl-Petter Thorwaldsson skyller på Swedavia och att ministern hänvisar till att det råder liknande kaos på flygplatser runt om i Europa.

Hon konstaterar att folk som ska ut och resa i sommar har all anledning att känna sig oroade.

– Det kommer att vara problem med tågtrafiken i sommar också och bensinpriserna är rekordhöga. Det enda som återstår är lådcykel att ta hela familjen på semester i, säger hon till SvD.

Foto: L.Filipe resp C.Sousa

Text: Redaktionen

Risk för jättekrasch – ”värre än finanskrisen”

2024 12 21

Hösten 2008 kraschade den amerikanska bostadsmarknaden, vilket ledde till en global finanskris.

När investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader.

Stockholmsbörsen rasade nästan 60 procent på ett år och kronans värde störtdök med 40 procent. Samtidigt sköt arbetslösheten i höjden och räntan tickade uppåt i en snabb takt.

”Panik på marknaden”

Orsaken till finanskrisen 2008 var en katastrofalt fungerande amerikansk bolånemarknad.

– Folk hade fått lån på felaktiga grunder. Sedan hade de här lånen paketerats om och sålts vidare, har Swedbanks dåvarande chefsekonom Anna Breman förklarat i en intervju med SVT.

– När huspriserna sedan började falla visste man inte vem i det finansiella systemet som satt på riskerna. Då blev det panik på marknaden.

Stort larm: ”Kan bli värre än 2008”

Nu kan det återigen vara dags för panik på marknaden.

Världen riskerar en ny finanskris och den här gången kan det bli ännu värre än förra gången.  

Det framhåller den amerikanska senatens finansutskott i en ny rapport

– Den växande instabiliteten på de amerikanska bostadsförsäkringsmarknaderna kan leda till en bostadskrasch värre än 2008 om inte beslutsfattare agerar snabbt, står det i rapporten. 

Ökad risk 

Den ökade risken för extrema väderhändelser pekas ut om orsaken till den potentiella kraschen. 

Bostäder som drabbas av naturkatastrofer har blivit ett stort problem för försäkringsbolag i USA.

Detta eftersom klimatförändringarna har ökat risken för extrema väderhändelser, vilket tvingar försäkringsbolagen att betala ut mer pengar. 

I dag vägrar många försäkringsbolag att teckna försäkringar i utsatta områden. Alternativt chockhöjer försäkringsbolagen priserna eller begränsar omfattningen av ersättningen.

Finansutskottet varnar för att utvecklingen riskerar att leda till en ny finanskris.

– Om försäkringsbolagen vägrar att täcka fastigheter, som riskerar extrema väderhändelser, kommer inte bolånebolag att låna ut till dem.  Som ett resultat av den ökade svårigheten att få ett bolån kommer fastighetsvärdena sannolikt att sjunka. Det kommer innebära farliga konsekvenser för hela den amerikanska bostadsmarknaden.

Foto: E.J Sutcliffe

Text: Redaktionen

Danmark varnar – “90 procents risk” att Ryssland slår till

2024 12 20

Det är uppemot 90 procents risk att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål i Danmark.

Det är bedömningen från danska Försvarets underrättelsetjänst, FE, i en ny rapport om hotet mot det egna landet.

"Ökat viljan att ta risker"

Enligt Danmark beskrivs det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark men även andra europeiska länder, rapporterar Politiken och andra danska medier.

Utifrån FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger mellan 60 och 90 procent.

Sammantaget konstateras den samlade hotbilden mot Danmark vara allvarligare än vad den har varit på länge.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, säger Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, till Danmarks Radio.

Tyskland: Kan aktivera artikel 5

FE ser emellertid ingen risk för ett militärt angrepp på Sveriges grannland.

Det rapporten avser är så kallad hybridkrigföring där Ryssland kan använda “alla medel” utan att det aktiverar Natos artikel 5 och ett storkrig.

Tyskland gjorde nyligen en annan bedömning.

Enligt den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl kan Nato visst överväga att aktivera den omtalade klausulen om Ryssland intensifierar sin hybridkrigföring.

– Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, sade han till Reuters i slutet av november.

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

Kina avgörande

Enligt den danska rapporten pekas Kina ut att spela en nyckelroll bakom kulisserna.

Utan Kina hade det ryska hotet varit betydligt svagare.

– Det är vår bedömning att det kinesiska stödet är avgörande för att Ryssland ska kunna behålla sina krigsinsatser med nuvarande intensitet, säger Anja Dalgaard-Nielsen.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

LÄS MER: Sverige har agerat mot ryska stridsflyg

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen