JUST NU: Chockhöjning – så mycket dyrare blir midsommarmaten

2022 06 20

Räkna med att maten på midsommar kostar betydligt mer än i år än tidigare.

Uppemot 12 procent. 

Så stor ökning av priset på midsommarmaten kan du förvänta dig i år jämfört med 2021, rapporterar Svenska Dagbladet.

Högre än snittinflationen

Det är banken SEB som sammanställt siffrorna och som konstaterar att de är betydligt högre än snittinflationen – som i maj låg på ungefär sju procent i Sverige.

– Det är stor skillnad, säger Marcus Widén, ekonom på SEB, till tidningen.

Kaffe blir dyrast

Den största prischocken avser det som kanske ofta kommer efter själva huvudrätten – kaffet. Priset på kaffe har nämligen stigit med nästan 40 procent enligt SEB och Statistiska centralbyrån.

Det är den största prisökningen på 30 år och överlägsen etta bland det livsmedel som ökat i pris.

På listan följs följs kaffet bland annat av prisstegringar på potatis (16 procent), hårdost (15 procent) och färska bär (12 procent), skriver SvD.

Goda nyheter – sillen klarar sig

Mitt i all förtvivlan över prisökningar finns dock goda nyheter inför midsommarfirandet – allt har nämligen inte ökat. Heliga inslag  som till exempel sill och brännvin har knappt stigit alls. Även öl och glass har klarat sig.

– Satsa på sillen och nubben, är därför Marcus Widéns råd och tillägger:

– Om man tycker att maten har blivit lite för dyr, sätt på en extra stor kastrull potatis.

Drabbat svenska hushåll

I Sverige har prishöjningar generellt drabbat de svenska hushållen hårt – inte bara när det gäller mat. Höjd ränta och ökade bränslekostnader slår också mot befolkningen.

SEB har därför även räknat på hur inflationen påverkar svenskarnas plånböcker i stort.

Förlorar en månadslön

Enligt banken förlorar svenska hushåll i runda slängar en månadslön om året på grund av den senaste tidens prishöjningar, uppger Sveriges Radio.

SEB har räknat på en genomsnittlig familj med medellön där banken inkluderar två barn, en bil och en medelstor villa, där den sammanlagda inkomsten – efter skatt och barnbidrag – för en sådan familj enligt SEB blir 65 000 kronor i månaden.

Många utanför ramen

Det ska dock noteras att ett stort antal svenskar inte faller inom den ram som SEB utgår från, men enligt banken är den trots allt “hyfsat normal”, uppger SR.

När ökade utgifter för bland annat bensin, boende på grund av ränta, mat och energi räknas ihop hamnar slutnotan på 63 000 kronor i månaden – det vill säga nästan exakt lika mycket som exempelfamiljens månadsinkomst.

“Tajtare tider”

– Det kommer att bli lite tajtare tider, och då brukar man i första hand att prioritera bort det som är av lyxstatus. Till exempel restaurang- och biobesök och resor. Men att det blir en åtstramning för hushållen när man ska klara sig på elva månadslöner istället för tolv, det är ju alldeles uppenbart, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB och ansvarig för uträkningen, till radion.

Foto: M. Kristenson resp D. Biscuso

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen