MÄNS VÅLD MOT KVINNOR: Ny kartläggning chockar

2022 06 17

Män som döms till fängelse för våldsbrott mot sin partner har i flera fall, innan de påbörjade sitt straff, kunnat fortsätta att hota, misshandla och trakassera samma kvinna.

Det visar en ny kartläggning av fängelsedömda på fri fot som SR Ekot har gjort.

Enligt SR:s sammanställning har 18 män återfallit under tiden i frihet. En man tände eld på sin ex-flickväns lägenhet.

Samtliga män har kunnat fortsätta begå brott mot samma kvinna innan straffet började avtjänas.

”Systemfel”

Åsa Witkowski, enhetschef vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala, kallar uppgifterna för ”ett misslyckande för samhället”.

– För det är ju något något systemfel när vi gör så väldigt mycket rätt och bra. Men misslyckas med den sista sista pusselbiten, säger hon till SR.

Har ökat trots stor satsningar

Hittills i år utreds 12 misstänkta mord på kvinnor. Det tyder på en ökning. Under förra året inträffade totalt 14 fall.  

– Det här året har börjat väldigt, väldigt dåligt när det gäller den här situationen, säger  justitieminister Morgan Johansson (S) till SVT Nyheter.

Den drastiska ökningen har skett trots stora poliska satsningar. Förra året antog regeringen ett 40-punktsprogram mot mäns dödliga våld mot kvinnor. Vid årsskiftet var programmet utökat till 99 punkter.

Saknas stöd i kommunerna

Enligt Olga Persson, ordförande för kvinnojourernas riksorganisation Unizon, räcker inte de politiska satsningarna.

– Vi ser inte att de här politiska satsningarna leder fram till att kvinnor och barns liv räddas, säger hon till SVT Nyheter.

Hon framhäver att det fortfarande saknas stöd i kommunerna. Kvinnor orkar inte anmäla sina förövare.

– Om inget händer med den misstänkte förövaren så skapar det en känsla av att du inte är trodd och inte heller kan få skydd. I kommunerna brister skyddet till kvinnor och barn. Både akut och på lång sikt, säger Olga Persson.

Foto: E. Ward

Text: Redaktionen


Chockbesked för Aladdinasken

2024 12 18

Marabous chokladaskar är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen


En grupp pensionärer har fått fel utbetalning – i tio år

2024 12 18

Flera felaktiga utbetalningar från Pensionsmyndigheten har upptäckts.

Gemensamt i fallen är att pensionärerna i fråga inte bor kvar i Sverige, och därmed inte har rätt till den ersättning som blivit utbetald.

Det avslöjas i en ny granskning av Sveriges Radio Ekot som visar att personer felaktigt fått pengar från Pensionsmyndigheten i över tio år.

Flyttat utomlands

Bara under 2024 har hittills tolv fall upptäckts.

I ett av fallen riktas återkraven mot en 103-årig pensionerad kvinna som är folkbokförd utanför Stockholm. 

Enligt en anhörig hade kvinnan dock flyttat utomlands och i Pensionsmyndighetens beslut om återkrav framgår att 103-åringen kan ha bott utanför Sverige så länge som 20 år.

Hon har samtidigt fått garantipension och bostadstillägg, vilket är förmåner som man egentligen bara har rätt till om man bor i Sverige.

I en del fall handlar det också om felaktiga utbetalningar av äldreförsörjningsstöd av samma skäl.

Måste utgå från registret

Är en person skriven i Sverige måste Pensionsmyndigheten utgå från att det stämmer.

Det säger generaldirektören Anna Pettersson Westerberg till Ekot.

– Om människor är folkbokförda på en adress och det ser ut så i statistiken och registren, då är det ju den information vi får gå på.

Gett besked om folkräkning

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger till radion att regeringen har lovat stora resurser till Skattemyndigheten för att kontrollera vilka som bor i landet och vilka som inte gör det.

Det ingår i den folkräkning som regeringen för ett år sedan gav besked om att gå vidare med. 

Skatteverket har fått uppdraget att ta fram en lägesbild över Sveriges befolkning som ska ge aktuell information om vilka som bor, vistas och verkar i Sverige.

– Vi behöver veta vilka som befinner sig i Sverige. Därför pågår nu en palett av åtgärder för att få till en folkräkning. Uppdraget till Skatteverket om att ta fram en nationell lägesbild är en viktig del i det arbetet, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande förra året.

Den nationella lägesbilden ska ge en samlad bild av de som är folkbokförda, de som har samordningsnummer och hur samordningsnumren används. Den ska också ge information om relevanta grupper som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda.

Genrefoto: B. Macdonald

Text: Redaktionen