JUST NU: Regeringen svarar på kritiken mot flygplatsköerna

2022 06 15

– Det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här.

Svenska folket kan historien vid det här laget. Arlanda flygplats lider av personalbrist, vilket leder till enorma köer till säkerhetskontrollerna.

Polis har vid tillfällen kallats för att hålla ordning på kaoset, tåg har inte kunnat stanna vid terminal 5 och folk missar sina flyg trots att de är på plats många timmar innan avgång.

“Lätt att vara efterklok”

Nu svarar regeringen på den kritik som riktats mot Swedavia och Arlanda av alla som fått sina semestrar förstörda på grund av kökaoset.

– Det är alltid lätt att vara efterklok, men det är klart att vi inte är nöjda med hur Swedavia har skött det här under våren. Det vore dumt att säga att man är nöjd när det är timslånga köer för folk på Arlanda, det ska helt enkelt inte vara så, säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S), som är ansvarig minister för Swedavia, till Dagens Nyheter.

Varnade i oktober

Varningsflaggor hissades för den nuvarande situationen på Arlanda redan i oktober förra året, menar Swedavias vd Jonas Abrahamsson. Enligt honom uppmärksammade man också regeringen och Säpo på vad som skulle ske vid den här tidpunkten på året.

– Det finns många saker som har bidragit till den här situationen. Jag har uppfattningen att Säpo har tagit den här frågan på allvar och försökt vidta åtgärder, och har stundtals fått ner ledtiderna men problemen har återkommit. Jag vill inte recensera andra utan vi har ett ansvar själva hos oss och det är det som gör att vi nu vidtar alla åtgärder vi kan, säger Jonas Abrahamsson till tidningen.

Ministern: “Gör allt rätt”

Trots varningarna dröjde det nio månader innan ytterligare en terminal, nummer 4, kunde öppnas för att avlasta säkerhetskontrollen i högtrafikerade terminal 5.

Näringsministern medger att åtgärder kunde, och kanske borde, ha satts in tidigare. Han påpekar dock att han tycker att Swedavia numera gör rätt i allting de kan göra i nuvrande situation.

Fåordig om kompensation

Regeringen vägrar dock ge besked på den fråga som många resenärer som missat sina flyg ställer: kommer det att bli någon kompensation från Swedavia eller staten?

– Du får fråga Swedavia hur de vill sköta den situationen. Jag vill inte svara på den frågan, säger Karl-Petter Thorwaldsson till DN.

Mindre köer på Kastrup

Medan Arlanda lider kraftigt av reseboomen efter pandemin går det betydligt lättare för en annan flygplats som används kraftigt av många svenskar: Kastrup i Köpenhamn, Nordens största flygplats.

Ungefär en sjättedel av Kastrups resenärer reser till eller från Sverige, uppger Expressen.

Tog en risk

Kastrup har 23 procent fler resenärer än Arlanda. En anledning till att den danska flygplatsen inte upplevt samma kaos kan vara att nyrekryteringen av personal drog igång i ett tidigare skede.

– Det var en risk vi tog precis när omikron-varianten drabbade Danmark som värst. Det var osäkert om vi skulle kunna ge oss ut och resa igen men vi bestämde oss för att chansa, säger Lise Agerley Kürstein, som är kommunikations- och presschef, till tidningen.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde också till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen


LARMET: Jättekrasch nära – miljardsmäll för pensionssparare

2025 10 15

Stålbolaget Stegra står inför en potentiell krasch.

Stegra, som är beläget i Boden, ska tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men nu riskerar projektet att gå i graven.

Stegra blöder ekonomiskt, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor med insyn. Enligt tidningen kan bolaget behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom två månader.  

Dessutom uppger en källa för tidningen att Stegras aktieägare har ”accepterat” att deras pengar är så gott som förlorade. Vidare uppger FT att bolagets styrelse har hållit krismöte om den hårt pressade finansiella situationen.

Pensionssparare riskerar jättesmäll

Aftonbladets ekonomikommentator Andreas Cervenka kallar uppgifterna för ”häpnadsväckande”.

Nu varnar han för att svenska pensionssparare kan förlora miljarder kronor om Stegra går i konkurs.  

– Stämmer uppgifterna innebär det att svenska pensionssparare går mot en ny svidande förlust på ett stort industriprojekt. AMF Pension, som förlorade 2 miljarder i Northvolt, har investerat cirka 1,8 miljarder i Stegra och är idag sjätte största ägare med lite mindre än sex procent, skriver Cervenka i en analys.

Dessutom påpekar experten att svenska staten har investerat i prestigeprojektet i Boden.

– Riksgälden har ställt ut lånegarantier på totalt 13,5 miljarder till bolaget. Hur mycket som utnyttjats är hemligt. 

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Efterfrågar nytt stöd

Stegras styrelse uppger själv att bolaget befinner sig i en ny finansieringsrunda och söker efter nytt kapital som motsvarar omkring 15 procent av den totala finansieringen av projektet. Summan beräknas till cirka 10 miljarder kronor – det vill säga sju miljarder kronor lägre än Financial Times högsta beräkning.

Stegras vd Henrik Henriksson framhåller att det gröna stålprojektet har starkt stöd från viktiga partners.

– Det starka stödet från våra grundare och huvudinvesterare, som är fast beslutna att driva detta projekt, är ytterligare ett bevis på Stegras starka affärscase. Stegra har en unik position inom den gröna stålindustrin med en stark orderbok, en konkurrenskraftig kostnadsposition och dokumenterad genomförandeförmåga, säger han till EFN.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

Foto: Stegra pressbild

Text: Redaktionen