JUST NU: Så missbedömde Sverige hotet från Ryssland

2022 06 15

Sverige missbedömde Rysslands hot mot Ukraina.

Den storskaliga invasionen bedömdes som osannolikt, rapporterar DN med hänvisning till rapporter som skickats till regeringen.

Enligt tidningens källor ledde det till att utrikesminister Ann Linde (S) ifrågasatte USA:s varningar under ett möte med sin amerikanska kollega Antony Blinken.

– Svenskarna var skeptiska till informationen. De och en del andra högt uppsatta europeiska officiella företrädare trodde inte att Ryssland verkligen skulle invadera Ukraina, säger en amerikansk källa till DN.

Bakgrund

I ett förändrat säkerhetsläge är det framför allt en myndighet som har ansvar att varna och förse Sveriges ledning med information om utvecklingen i geografiska närområden. 

Det rör sig om den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, som också är en civil underrättelsetjänst.

Larmade inte

Trots Rysslands storskaliga mobilisering larmade inte Must som de borde ha gjort, uppger DN:s källor.

– Så sent som veckorna före Rysslands angrepp så angav Must att ett stort anfall inte var så sannolikt. Det var i vart fall ingen rapport som angav ett anfall av den storlek som sedan kom, säger en källa med insyn i rapporteringen.

"Fullständig missbedömning"

– Vår svenska underrättelsetjänst hade i månader insisterat på att invasionen inte skulle ske. Vi har slagit oss för bröstet och sagt att vi kan närområdet och Ryssland – det är det vi kan bidra med i samarbetet med andra länder. Men nu gjorde vi en fullständig missbedömning, säger en annan källa till tidningen.

Kommenterar uppgifterna

Utrikesminister Ann Linde har kommenterat uppgifterna.

I en intervju med tidningen svarar hon:

– Att det skulle ske någonting, det trodde vi hela tiden. Att det blev en fullskalig invasion, det var förvånande. Den bedömning som vi och de flesta andra europeiska länder gjorde, byggd på underrättelseinformation, var att det här skulle nog inte ske, säger Ann Linde och tillägger:

– Putin hade ju inte gjort en fullskalig invasion i något av de länderna som han attackerat tidigare. Sedan gjorde han det ändå. Det man kan man säga är att kanske borde vi ha insett att han var irrationell på ett sätt som han inte varit de tidigare tjugo åren. Men det gjorde vi inte.

Fakta Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten

  • Den militära underrättelsetjänsten bedriver försvarsunderrättelseverksamhet och militär underrättelsetjänst som syftar till att ge underlag som stöd till svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik och att kartlägga yttre hot mot Sverige.
  • Arbetet sker genom inhämtning, analys och bearbetning av information. Informationen kommer bland annat från öppna källor, signalspaning, Sveriges försvarsattachéer, rapporter från utlandsstyrkan och samarbete med internationella organisationer och andra länders underrättelsetjänster.
  • Utifrån denna information gör Must analyser och bedömningar om till exempel utvecklingen i olika geografiska områden, inklusive Sveriges närområde, och om utländska aktörers avsikter och förmågor. 
  • Det är regeringen och överbefälhavaren som är Musts uppdragsgivare.
  • Musts analyser och bedömningar delges ett antal mottagare varav de främsta är regeringen och överbefälhavaren.
  • Källa: Försvarsmakten
 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen