De vill bli Europas mäktigaste

2021 05 09

Europas folkrikaste land går till val 26 september och paniken är nu påtaglig inom det ledande högerpartiet Kristdemokraterna som rasar rejält i mätningarna. Två kandidater vill ta över efter Angela Merkel som inte ställer inte upp för omval.

Kristdemokraterna utgörs av två systerpartier; CDU som finns i 15 av landets 16 delstater och dess systerparti CSU som finns i delstaten Bayern.

Armin Laschet

Han leder Nordrhein-Westfalen som är den folkrikaste av Tysklands delstater. Laschet ses som Merkels favorit och valdes till Kristdemokraterna CDU:s partiledare med knapp marginal. Som CDU-bas förväntas han bli kanslerkandidat för både CDU och CSU inför valet men 60-åringen har svag popularitet och får bara stöd av 12% av tyskarna enligt vissa mätningar rapporterar Deutsche Welle.

Laschet har profilerat sig som EU-vän men samtidigt anklagats för att ha en alltför daltande inställning gentemot Putin och han är positiv till Putins gasledning i Östersjön. Hans största opinionsmässiga minus är dock hans svaga karisma och ibland sägs det skämtsamt att hans främsta passion är kompromisser.

Markus Söder

Han leder Bayern, den näst folkrikaste delstaten, och är mycket populärare än Laschet enligt mätningar som pekar på att 43% av tyskarna vill se honom som CDU/CSU:s kandidat. I en tid då Merkels kristdemokrater tappat stöd i takt med att pandemin slagit allt hårdare mot landet så har Söder setts som en politiker som kräver hårdare tag mot smittspridningen vilket ökat hans popularitet.

Söder sticker inte ut på något nämnvärt sätt rent politiskt jämfört med Laschet och de båda kommer bra överens. Han är dock mer karismatisk och skojfrisk.

Vinnaren ställs mot Socialdemokraternas vicekansler och landets finansminister Olaf Scholz.

[forminator_poll id="3069"]

Trump rasar mot media – efter stora attacken

2025 06 23

Konflikten i Mellanöstern – med Israel och USA på den ena sidan och Iran på den andra – har eskalerat under de senaste dagarna.

I söndags attackerade USA tre iranska kärnkraftsanläggningar.

På måndagskvällen svarade Iran. Diktaturen har avfyrat flera robotar mot amerikanska militärbaser i Irak och Qatar.

Trump attackerar media 

Nu gör Donald Trump ett första uttalande efter Irans attack.

Presidenten väljer att attackera amerikanska medier som enligt honom spridit falska uppgifter om USA:s attack i söndags.

– Anläggningarna som vi slog till mot i Iran förstördes fullständigt – och det vet alla. Endast ljugande nyhetsmedier påstår något annat i ett försök att förringa insatsen så mycket som möjligt, dundrar Trump på Truth Social och pekar ut flera journalister och mediebolag.

– Allison Cooper från Fake News CNN, korkade Brian L. Roberts,  Jonny Karl från ABC Fake News samt, som alltid, förlorarna NBC Fake News har varit särskilt drivande i att sprida denna lögn.

Avslutningsvis kallar Trump aktörerna för ”ohederligvärda” och framhåller att de har ”noll trovärdighet”.

Oklara omständigheter

Trump hävdar att det amerikanska flygvapnet har ”utplånat” Irans kärnanläggningar Isfahan, Natanz och Fordow.

Satellitbilder från det amerikanska företaget Maxar Technologies har visat skadorna på den största anläggningen Fordow. På bilderna syns flera kratrar ovanför den underjordiska anläggningen. Bilderna visar också att flera av tunnlarna in till anläggningen har förstörts.

Det är dock fortfarande oklart om den viktiga kärnanläggningen är helt utslagen.

– Satellitbilderna visar endast skador på ytan, rapporterar Business Insider som tagit del av bildmaterialet.

14 bunkerknäckare

Enligt den amerikanska försvarsstabschefer Dan Caine deltog 125 amerikanska flygplan i söndagens attack.

Totalt avfyrades 75 projektiler mot de iranska anläggningarna, varav 14 GBU-57, även känd som Massive Ordance Penetrator eller “bunkerförstöraren”.  Den massiva bomben är konstruerad för att kunna tränga djupt ner i jorden och förstöra underjordiska mål – exempelvis kärnvapenanläggningar.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


Iran hotar Sverige – statsministern svarar

2025 06 23

Iran utgör tillsammans med Ryssland och Kina det största säkerhetshotet mot Sverige.

Det har Säkerhetspolisen fastslagit.

Efter att konflikten i Mellanöstern eskalerat har oron också ökat i Sverige.

Enligt uppgifter till SVT:s Uppdrag granskning pressar Iran det kriminella nätverket Foxtrot och dess ledare Rawa Majid.

Diktaturen har beordrat Foxtrot att utföra attentat mot israeliska och amerikanska intressen. Byggnader i Sverige, Danmark och Tyskland har pekats ut som potentiella måltavlor, enligt tv-programmets uppgifter.

Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad har tidigare avslöjat att Rawa Majid rekryterats av Iran i samband med att han greps i landet i oktober 2023. Enligt uppgift tvingas gängledaren välja mellan att arbeta för Iran eller att åka i fängelse. 

Statsministern svarar

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på hotet från Iran.

– Vi har sedan lång tid tillbaka arbetat med Iran som ett strategiskt hot mot Sverige, med desinformation, underrättelseinhämtning, hot mot exiliranier i Sverige, och att de bevisligen har förmåga att ibland rekrytera gängkriminella för att springa deras ärenden, säger han till SvD.

– Jag kan garantera att de svenska underrättelse- och säkerhets­myndigheterna är väldigt mycket på tårna i precis den här frågan, och vi kommer att vara mycket transparenta om det dyker upp konkreta hot mot Sverige.

Sänkt terrorhotnivån

För en månad sänkte Säpo terrorhotnivån från ett högt hot till ett förhöjt hot.

– Den samlade bedömningen är att attentatshotet från våldsbejakande extremism är inte lika högt som det har varit tidigare. Propagandan mot Sverige som har varit hotdrivande, där Sverige pekats ut som ett islamfientligt land, har under en tid mattats av. Reaktionerna på propagandan som sprids är inte längre lika kraftiga och Sverige är inte längre utpekat som land, utan som en del av väst, kommenterade säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

– Hotet från den våldsbejakande extremismen i traditionell mening har dämpats och attentatshotet är inte längre lika högt, även om det allvarliga säkerhetsläget består. Förändringar kan ske snabbt och om det finns anledning till förändring av terrorhotnivån framöver kommer jag inte att tveka att fatta nya beslut, tillade von Essen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen