Här är vinnaren i SVT:s migrationsdebatt igår kväll

2021 04 12

Märta Stenevi (MP) gjorde ingen dålig insats men det blev ändå en solklar seger till Ulf Kristersson (M) i SVT Agendas debatt om Sveriges nya migrationspolitik sett till vem som lyckades bäst med att nå ut till tittarna med sitt budskap.

Debatten inleddes med att SVT:s Anna Hedenmo redogjorde för regeringens förslag som väntas godkännas i riksdagen med hjälp av L och C och som bland annat går ut på tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta, försörjningskrav, en ny humanitär skyddsgrund och språkkrav på sikt.

Kristersson tydlig och rak

Moderaternas partiledare var mycket tydlig och betonade flera gånger att Sverige behöver ta emot färre migranter men att regeringens förslag innebär en ökning enligt M. Flera gånger sa han att Sveriges integration har misslyckats och att lösningen är hårdare krav och rejält minskad mottagning. Ulf var enkel att förstå för TV-tittarna.

Stenevi skicklig men missade målet

MP:s kvinnliga partiledare hade ett svårare utgångsläge då opinionen enligt flera mätningar står på M:s sida i migrationspolitiken. Hon var dock skickligare än vad MP brukar vara i motsvarande debatter och framhöll att det behövs ventiler som till exempel möjliggör familjeåterförening och som hjälper hbtq-personer som hotas av dödsstraff, vilket var hennes starkaste debattögonblick. Men om hon ville få fram ett tydligt budskap så missade hon målet.

Vinnaren

Den som vann debatten - det vill säga den som enligt min bedömning sannolikt lyckades bäst med att få tittarnas stöd - var Ulf Kristersson (M). Tittarna fick klart för sig att M vill ha minskad migration medan det var luddigare vad MP eftersträvar. Debattörerna fick svara på många frågor som ofta kom när de var mitt uppe i sina svar vilket gjorde att deras poänger blev lite svårare att ta in.

Info - Att vinna en debatt

Den som vinner en debatt är inte per automatik den som har bäst faktaunderlag, den som är ärligast, trevligast, artigaste debattmetoden eller mest vetenskapligt stöd för sina ståndpunkter. Det är ofta andra faktorer som spelar större roll, till exempel retorik, tydlighet och vikten av att använda raka och enkla resonemang som gör att tittarna känner igen sig i problembeskrivningen och lösningarna. Att använda humor, pedagogiska verktyg och ett respektfullt sätt gentemot motdebattören är andra medel för att få publikens sympatier.

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Riksbankschefen varnar svenska folket – gör dessa tre saker

2025 03 10

Riksbankschefen Erik Thedéen går ut med en varning och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riksbankschefen Erik Thedéen och vice riksbankschef Aino Bunge går nu ut och varnar om att det svenska betalsystemet är sårbart i händelse av kris eller krig.

De vill se en rad åtgärder i samhället för att säkra betalsystemet.

Samtidigt understryker de att även allmänheten måste hjälpa till – och uppmanar svenska folket att göra tre saker.

Riktar uppmaningar till folket

På måndag presenteras Riksbankens Betalningsrapport, och inför detta går riksbankschefen och vice riksbankschefen ut med en varning i en debattartikel i DN.

De menar att ett sårbart betalningssystem kan få svåra konsekvenser för samhället.

Riksbankschefen och hans vice understryker bland annat vikten av att kunna betala med kort offline samt att man måste kunna betala livsnödvändiga varor med kontanter.

Samtidigt riktar de tre uppmaningar till svenska folket.

– Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor, lyder den första uppmaningen.

Men det räcker inte att bara ha kontanter hemma, menar riksbankschefen.

Uppmanas använda kontanterna

För att understödja ett starkt betalningssystem bör man också använda kontanter ibland.

– Använda kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem, menar Erik Thedéen och Aino Bunge i debattartikeln.

Dessutom uppmanar de svenskarna att ha minst två olika betalkort.

– Ha kort från minst två olika kortutgivare för att kunna betala om ett kort inte fungerar samt komma ihåg pinkoder och fysiska kort ifall det inte går att betala med telefonen, skriver debattörerna.

Riksbanken har redan tidigare krävt lagkrav om att näringsidkare ska kunna ta emot kontanter, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, har första vice riksbankschef Anna Breman tidigare sagt till SR.

Sätter tidsfrist

Riksbankschefen och vice riksbankschefen kräver också att aktörer som är involverade i kortbetalning ska säkra möjligheten att betala offline, och att den möjligheten ska garanteras senast 1 juli 2026.

Dessutom förordar de en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen