JUST NU: Moderaterna jublar åt Socialdemokraterna

2022 06 10

Regeringens nya utrikespolitiska deklaration skapar stort jubel hos Moderaterna.

På fredagen var det dags. Utrikesminister Ann Linde (S) presenterade regeringens nya utrikespolitiska deklaration, med ett Natomedlemskap i spetsen, för riksdagen. 

Det får oppositionspartiet Moderaterna att jubla, rapporterar Sveriges Radio.

“Känner tacksamhet”

– Vi är samlade för att ta avsked av den svenska allianslösheten. Här finns de som känner sorg, medan andra av oss uttrycker tacksamhet och hopp inför steg som nu tagits. Vi överlämnar idag denna llianslösenhetens hållning i historiens hand, hyllade Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark regeringens nya utrikespolitik.

Ifrågasätter samarbete

Hans Wallmark betonade dock det svaga stödet i riksdagen, då Vänsterpartiet och Miljöpartiet fortsatt säger nej till Natomedlemskap.

Även Sverigedemokraterna uppmärksammade detta och ifrågasatte hur partierna ska kunna samarbeta med Socialdemokraterna framöver, uppger SR.

Fåordig om Natoförhandlingar

Vad gäller ansökningsprocessen till Nato meddelar Ann Linde att det kommer att dra ut på tiden. Hon är fåordig om hur förhandlingarna går med Turkiet, som måste gå med på att släppa in Sverige i militäralliansen.

Nu väcks frågor om Sverige har missbedömt möjligheterna att gå med i Nato och om Turkiets hållning till frågan.

“De ändrade sig”

– Det som Sverige, Finland och Nato fick veta i förväg var att man välkomnar Sverige och Finland. Annars skulle Natos generalsekreterare inte gå ut så tydligt, även i svensk media, och sagt att man trodde på en snabb anslutningsprocess. Sedan ändrade man sig från turkisk sida, då får vi hantera den nya situationen, säger Ann Linde till Aftonbladet.

Skällde ut Ann Linde

Turkiet uppges ha reagerat på Sveriges öppet proklamerade feministiska politik.

Landets utrikesminister Melvüt Cavusoglu uppges dessutom ha höjt rösten mot Linde och skällt ut henne för regeringens feministiska hållning, uppger Reuters.

Dementerar dålig stämning

Ann Linde själv dementerar att det ska ha varit dålig stämning ministrarna emellan och betonar att Sveriges feminism inte sätter några käppar i hjulet för förhandlingarna med Turkiet.

Enligt utrikesministern är förhandlingarna “konstruktiva”, och när hon ombads utveckla resonemanget svarar hon till Aftonbladet:

– De är inte avbrutna.

Foto: Moderaterna resp Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Vänder om flera bidrag – det här gäller

2025 08 27

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat att införa ett bidragstak

Ambitionen är att ingen ska kunna få mer i social- och bostadsbidrag än vad ett arbete ger i inkomst.

Exakt hur bidragstaket kommer att utformas är inte fastställt.

Taket kan mätas i kronor, men det kan även handla om en begränsning av hur många bidrag som man kan ta del av samtidigt.  Enligt regeringen kan bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenningen på lägstanivå och flerbarnstillägg ingå i det nya förslaget.

Nu tycks dock Moderaterna börja tveka kring förslagets utformning. Enligt uppgifter till SVT vill M inte längre gå lika långt som det förslag som ligger på bordet.

– Man öppnar hela tiden för nya tolkningar, det är oroande. Moderaterna är ängsliga och det har visat sig även i Israelfrågan och kring arbetskraftsinvandringen, säger en sverigedemokrat med insyn till tv-kanalen.

”Konsekvenserna kan bli stora”

Moderaternas plötsliga tvivel kopplas till Tidöpartiernas egen utredning i frågan. I utredningen konstaterar exempelvis Röda Korset att det finns flera risker med ett bidragstak.

– Konsekvenserna för de barn som påverkas av bidragstaket kan bli stora, både på kort och lång sikt, och förslaget bedöms inte vara förenligt med barnkonventionen och troligen inte heller med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter eller Europarådets sociala stadga, står det i rapporten.

Kan hamna hos partiledarna

Förhandlingarna om bidragstaket är i ett inledande skede, enligt SVT:s uppgifter. Inom kort väntas Tidöpartiernas statssekreterare försökas enas om en gemensam linje. Om inte det lyckas kommer frågan att avgöras på partiledarnivå.

LÄS MER: Storkedja återvänder – 42 butiker i Sverige

Foto:  Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt fynd om Alvedon och Ipren – alla uppmanas agera

2025 08 27

Vanliga smärtstillande läkemedel som Ipren och Alvedon underblåser antibiotikaresistens – något som av många forskare och experter beskrivs som världens största hälsohot.

Det visar en studie från University of South Australia.

I studien har forskarna undersökt läkemedel som innehåller paracetamol och ibuprofen – de verksamma substanserna i Alvedon respektive Ipren.

Forskarna har kunnat visa att substanserna inte bara bidrar till antibiotikaresistens var för sig utan också förstärker den när de används tillsammans. Bland annat utvecklade e-kolibakterier, som kan orsaka tarm- och urinvägsinfektioner, en ökad resistens mot antibiotikabehandling.

– Det är ett viktigt fynd som har allvarliga hälsokonsekvenser, särskilt för personer på äldreboenden, där flera läkemedel regelbundet används, skriver forskarna i studien.

”Måste var mer uppmärksamma”

Forskaren Rietie Venter är huvudförfattare till studien. Hon uppmanar allmänheten att vara mer försiktig med användningen av paracetamol och ibuprofen.

– Det betyder inte att vi ska sluta använda dessa läkemedel, men vi måste vara mer uppmärksamma på hur de samverkar med antibiotika.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Sverige och EU har pekat ut antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresisten, har socialminister Jacob Forssmed (KD) sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

LÄS MER: Kan krossa Rysslands ekonomi – EU vädjar till Trump

Foto: resp N. Melchor 

Text: Redaktionen