UPPGIFTER: Glädjebesked till president Zelensky

2022 06 09

Ukrainas medlemskap i EU kommer allt närmare.

EU-kommissionen kommer att rekommendera att Ukraina tilldelas kandidatstatus för sin ansökan till medlemskap i unionen, uppger källor till Bloomberg.

Beskedet väntas komma nästa vecka och är ett mycket stort och viktigt steg i landets långa väg till att äntligen upptas som medlem i EU.

Krav på Ukraina

Rekommendationen måste dock först debatteras och därefter godkännas av kommissionen. 

Då kommer det samtidigt att ställas krav på Ukraina relaterade till rättsstaten och att motverka korruption i landet, uppger Bloombergs källor som har bett om att förbli anonyma.

Längtat efter medlemskap

Ukraina har länge längtat efter att tilldelas medlemskap i EU. Att man har närmat sig den europeiska gemenskapen är även en av orsakerna till den ryska aggressionen mot landet som kulminerade i en militär invasion 24 februari. 

– Vi vädjar till Europeiska unionen för en omedelbar anslutning av Ukraina via ett nytt speciellt förfarande. Vårt mål är att vara tillsammans med alla européer och, viktigast av allt, på lika villkor. Jag är säker på att det är rättvist. Jag är säker på att det är möjligt, sade Volodymyr Zelenskey efter de första dagarna av invasionen.

Första glädjebeskedet

Det första glädjebeskedet för Ukraina i frågan kom redan i april när landet fyllde i det första pappersarbetet, som beskrivs som processens startskott.

– Idag kan jag säga att dokumentationen har genomförts från den ukrainska sidan, sade Ihor Zhovkva, vicechefen för president Volodymyr Zelenskys presidentkontor, till ukrainsk media i samband med undertecknandet.

Måste få bukt med korruption

Ett hittills stort hinder för Ukrainas ambitioner om att gå med i EU har varit omfattningen av korruption i landet. Ukraina blev självständigt från Sovjetunionen 1991 och därmed är en ung demokrati.

I den globala organisationen Transparancy Internationals korruptionsindex rankas landet på plats 122  av 180 länder. Att jämföra med till exempel Sverige på fjärde plats, eller för den delen Ryssland som hamnar på plats 136 på listan.

Kritiserar snabbspår

Ukrainas förhållandevis snabba medelemsprocess har både välkomnats och kritiserats inifrån unionen. En av de som menar att det inte kan finnas några snabbspår är Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Även om vi skulle ge Ukraina kandidatstatus imorgon så vet vi alla att processen som leder till att de går med skulle ta flera år, kanske decennier, har Macron uttryckt enligt Reuters.

Besked i juni

Den 17 juni uppges EU-kommissionen komma med sitt beslut. Om beslutet är fortsatt positivt går frågan vidare till Bryssel 23-24 juni, vilket tidigare uppgetts är tidpunkten då Volodymyr Zelensky äntligen kan få besked om EU-medlemskap.

– EU-kommissionen siktar på att tillkännage sin uppfattning i juni, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen