JUST NU: Turkiet byter namn – vill inte förväxlas med kalkon

2022 06 02

Turkiet har begärt att FN ska erkänna landets nya namn.

Turkiet vill inte längre heta Turkiet. Istället ska landet framöver benämnas som Türkiye.

På onsdagen skickade landet in en formell begäran till Förenta Nationerna om att ändra namnet, rapporterar BBC.

“Bästa representationen”

– Türkiye är den bästa representationen och uttrycket för det turkiska folkets kultur, civilisation och värderingar, sa landets president Recep Tayyip Erdogan redan i december.

Trötta på kalkoner

En av de främsta anledningarna till namnbytet är dock en, för turkarna, irriterande förväxling. Landet har tröttnat på att bli förknippade med kalkon.

“Turkey” är nämligen både det engelska ordet för kalkon och det land som president Erdoğan basar över.

Irriterande googleresultat

Den turkiska nyhetskanalen TRT World har förklarat att när man googlar på just “Turkey” får man upp bilder på kalkoner, vilket Turkiet vill undvika.

Dessutom kan kalkon anspela på “någon som misslyckas” och “dum eller fånig person”, skriver Sky News och hänvisar till en artikel från den turkiska kanalen.

“Made in Türkiye”

Redan förra året började regeringen i Turkiet använda Türkiye på officiella statsdokument.

Numera står det också “Made in Türkiye” istället för “Made in Turkey” på exporterade produkter.

Blandade reaktioner

Namnbytet har väckt blandade reaktioner, erfar BBC. Statstjänstemän med politiska uppdrag tycks vara för det nya namnet.

Andra menar att det hela handlar om att avleda och distrahera väljarna inför att Turkiet går till val nästa år och samtidigt befinner sig i en ekonomisk kris.

Andra länder som bytt namn

Att länder byter namn händer titt som tätt. För två år sedan stod Nederländerna för en omprofilering och släppte Holland en gång för alla.

Dessförinnan har Makedonien blivit Nordmakedonien efter ett bråk med Grekland och 2018 bytte Swaziland namn till Eswatini.

Foto: M. Jerrard

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen