VAL 2022: Partier vill nå väljare med utländsk bakgrund

2022 05 31

Nästan 1,2 miljoner röstberättigade väljare inför höstens riksdagsval är födda i ett annat land.  

Det visar preliminära siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, rapporterar SR Ekot.

Det är en stor ökning, nästan 200 000 fler i jämförelse med valet 2018.

Var fjärde förstagångsväljare i valet 2022 har utländsk bakgrund. En historisk siffra – nästan en dubblering i jämförelse med de senaste 20 åren.

För 20 år sedan utgjorde gruppen elva procent av den totala väljarskaran i Sverige. I dag är siffran 19 procent, enligt SCB.

Risk för lågt valdeltagande

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap, säger att väljargruppen kan påverka valet på flera sätt.

Bland annat finns det en risk för ett lägre valdeltagande, då väljare med utländsk bakgrund är mer benägna att avstå från att rösta.

– Det finns risk att det blir svårt att nå ett så fint valdeltagande som vi hade i förra valet i gruppen förstagångsväljare, säger han till SR Ekot.

Hur som helst finns det många röster att locka till sig. Röster som kan påverka valutgången 2022. 

Sveriges riksdagspartier har nu ställt in siktet.

Flera riktade kampanjer

Flera partier har tagit fram riktade kampanjer för att nå ut till väljargruppen.

Även Sverigedemokraterna planerar för första gången att genomföra en kampanj.

Det kan ske på flera sätt, framhäver partisekreteraren Richard Jomshof till SR Ekot.

– Sociala medier kanske, men framför allt riktade reklaminsatser. Flygblad och tidningar som man riktar till vissa bostadsområden.

Richard Jomshof betonar att en sådan kampanj från SD kommer rikta sig mot väljare med utländsk bakgrund som är kritiska mot islam.

Särskild kampanj

Inför valet 2022 har Vänsterpartiet en särskild kampanj i områden där många personer med utländsk bakgrund bor.

– Vi kommer till och med att satsa på en specifik kampanj riktad till unga i politiskt eftersatta områden, säger biträdande partisekreterare Hanna Gedin till SR.

Material på olika språk

Centerpartiet använder sig av informationskampanjer på flera olika språk.

– Vi har tagit fram väldigt många olika material på olika språk, men även på lätt svenska, säger partisekreterare Michael Arthursson.

Foto: Riksdagen resp Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen