VAL 2022: Säger nej till högerns försvarsförslag

2022 05 31

M, SD, KD och L vill att Sveriges försvarsbudget ska uppgå till två procent av landets BNP 2025.

Ett förslag som Centerpartiet dömer ut.

– Vi vill också ha två procent, men det måste också vara genomförbart. Det de föreslår nu är faktiskt oseriöst. Till och med Försvarsmakten har sagt nej till det här upplägget. Nu startar vi försvarsberedningen i höst och då får man se på det här efter hand, säger Lars Thomsson (C), suppleant i försvarsutskottet, till SR Ekot.

Högerns förslag

Regeringen har tidigare beslutat att Sveriges försvarsbudget ska nå Nato-standard, det vill säga två procent av BNP 2028.

I ett gemensamt förslag vände sig M, SD, KD, och L mot regeringens tidslinje. De vill snabba på processen.

– Vår uppfattning är att det går att uppnå 2-procentsmålet redan 2025. Det underlag som Försvarsmakten inkommit med på uppdrag av regeringen utgår ifrån det försvarsbeslut och den inriktning som beslutades 2020. Det vill säga, Försvarsmakten har inte haft förutsättningar att ta höjd för en ny säkerhetspolitiska analys och en eventuell ny inriktning som kan bli resultatet av den, betonade partiernas försvarspolitiska talespersoner i SvD i samband med att deras gemensamma förslag presenterades.

Saknar majoritet

Men efter Centerpartiets nej saknar oppositionens förslag majoritet i riksdagen.

C har tidigare velat se en ökad försvarsbudget till 2025.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson och förste vice partiordförande för Moderaterna, kritiserar Centerpartiets beslut.

– Den 2 mars föreslår C att försvarsanslagen ska öka till 2% av BNP till 2025. Den 31 maj säger de att samma förslag är oseriöst. Allt tydligare att S bestämmer vad C ska tycka. Dåligt för försvaret. Dåligt för Sverige, skriver hon på Twitter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbilder från Ryssland – storskalig attack

2025 09 14

En av Rysslands största oljeanläggningar brinner efter en ukrainsk drönarattack.

En nattlig attack mot det strategiskt viktiga Kirishi-raffinaderiet i Leningrad oblast har utlöst stora bränder.

Explosionen ska ha orsakats av vrakdelar från nedskjutna drönare som fallit ner på raffinaderiets område och antänt en brand, enligt regionens guvernör Alexander Drozdenko, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryskt luftvärn har skjutit ner tre drönare i området kring Kirishi, säger Drozdenko.

Central roll

Det Kirishi-baserade raffinaderiet, även känt som Kirishinefteorgsintez (KINEF), är en av Rysslands största oljeanläggningar och ansvarar för cirka 6,4 procent av landets totala raffinaderikapacitet.

Oljeanläggningen vid Sankt Petersburg har en kapacitet att raffinera över 17 miljoner ton olja per år.

Anläggningen ägs av Surgutneftegaz och ligger över 80 mil från den ukrainska gränsen.

Bilder visar kraftig explosion

Videoklipp och bilder publicerade av den oberoende ryska kanalen Astra visar en kraftig explosion följd av höga lågor vid anläggningen.

Händelsen är ännu inte oberoende verifierad, uppger Kyiv Independent men uppgifterna följer en rad ukrainska angrepp mot rysk oljeinfrastruktur de senaste veckorna.

Ukrainska säkerhetstjänsten (SBU) har tidigare pekat ut oljeanläggningar som legitima mål eftersom de “finansierar och driver Moskvas krigsmaskin”.

Slår mot energisystemet

Bara två dagar före attacken mot Kirishi slogs Rysslands största oljehamn i Primorsk tillfälligt ut efter en annan drönarattack.

– Varje gång Rysslands oljesektor slås ut, påverkas dess förmåga att föra kriget, säger en anonym källa inom SBU till Kyiv Independent.

Ukrainas intensifierade attacker mot ryska oljeanläggningar har redan orsakat driftstopp och bidragit till en bränslebrist i landet.

Analytiker menar att nattens angrepp ytterligare kan pressa den ryska energiförsörjningen och försvåra export.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen