JUST NU: Viktig vapenleverans från EU-land till Ukraina

2022 05 31

Ukrainas Väpnade Styrkor har fått en mycket viktig vapenleverans från Polen.

Det handlar om hela 18 stycken bandgående artillerisystem av märket KRAB som från grunden består av sydkoreanska chassiskal och brittiska kanondelar.

Utbildat 100 ukrainare

Enligt uppgifter från polska myndighetskretsar räcker de bandgående haubitsarna till tre artilleriskvadroner.

– Polen har dessutom utbildat 100 ukrainska artillerisoldater som ska hantera artillerisystemen, rapporterar Polskie Radio 24.

Tack vare polska insatser har nu Ukraina fått hela 24 bandgående haubitsar.

Tyskland på gång

Frankrike har dessutom skickat sex liknande stridsfordon av märker Caesar och Tyskland och Nederländerna har meddelat att de ska leverera 12 stycken.

– Berlin förklarar emellertid att de team som ska hantera de tyska artillerisystemen Panzerhaubitzen 2000 fortfarande är under utbildning, uppger polska radion.

Med hjälp av Boris Johnson

Ukrainas försvarsdepartement bekräftar att man mottagit vapenleveransen från Polen.

Polens regering avtalade med landets inhemska försvarsindustri år 2016 om att tillverka nästan 100 artillerisystem av KRAB-modellen.

Leveransen till Ukraina tros ha möjliggjorts med hjälp av samverkan med Storbritannien och dess premiärminister Boris Johnson som tagit på sig ledartröjan i Västeuropa för att stödja  Ukraina mot den ryska diktaturens brutala anfallskrig.

Kan nå 40 kilometer

Britterna har meddelat att man ser över möjligheterna att sända brittiska Challenger 2-artillerisystem till Polen för att Polen i sin tur ska kunna sända fler stridsvagnar till Ukraina.

Stridsfordonen som Ukraina nu har fått kan avfyras sex gånger i minuten och har en skjuträckvidd på 40 kilometer.

USA nummer 1

Polen är den näst största vapenleverantören till Ukraina efter USA rapporterar Polskie Radio 24.

Polen har även sänt raketartillerisystem, missiler och drönare till grannlandet Ukraina.

Foto: Polish Government

Text: Redaktionen

Klart besked till alla som kör bensin- och dieselbil

2024 12 20

Sverige riskerar att missa EU:s klimatmål till 2030.

Detta trots att regeringen tidigare i år meddelade en uppmärksammad höjning av reduktionsplikten.

– Regeringen kommer att gå fram med en ny reduktionsplikt som innebär att Sverige väntas kunna nå ESR-åtagandet, den del av EU:s klimatmål som bland annat reglerar utsläppen från vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk, framhöll Finansdepartement och Klimat- och näringslivsdepartementet i augusti.

Kalkylen kan spricka

Enligt Statistiska centralbyrån har dock utsläppen från fossila drivmedel ökat med 23 procent hittills i år.

Det innebär ett högre trafikutsläpp än regeringen räknade med – och den beräkning som regering gick fram med är därmed på väg att spricka, uppger SVT Nyheter.

– Det är såklart inget som är bra, men alla gör ju prognoser utifrån sin bästa förmåga, ingen har en spåkula, inte regeringen, inte myndigheterna. Och märker vi att det inte stämmer överens med verkligheten får vi anpassa vårt arbete efter det, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar till kanalen.

Tydligt besked

Missar Sverige ESR-målet kan det resultera i böter på miljardbelopp till EU. 

Beskedet till folk som kör bensin- och dieselbil är dock mycket tydligt: att höja inblandningen är överhuvudtaget inte aktuellt som en anpassning.

– Nej, jag menar att ytterligare vrida reduktionsplikten inte är att lösa problemet, den riktiga lösningen är mycket mer komplex, säger Romina Pourmokhtari.

Sänkte skatten

I samma veva som regeringen i augusti meddelade att reduktionsplikten höjs från sex till tio procent aviserades också ett förslag om sänkt skatt på drivmedel.

– Den sänkta skatten beräknas totalt mer än kompensera för det prispåslag som reduktionsplikten kan leda till, framhöll regeringen.

– Staten står för hela kostnaden. De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, tillade Sverigedemokraterna i en kommentar till Aftonbladet vid tillfället.

Foto: Circle K resp Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Danmark varnar – “90 procents risk” att Ryssland slår till

2024 12 20

Det är uppemot 90 procents risk att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål i Danmark.

Det är bedömningen från danska Försvarets underrättelsetjänst, FE, i en ny rapport om hotet mot det egna landet.

"Ökat viljan att ta risker"

Enligt Danmark beskrivs det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” reaktioner i form av sabotage mot mål i Danmark men även andra europeiska länder, rapporterar Politiken och andra danska medier.

Utifrån FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger mellan 60 och 90 procent.

Sammantaget konstateras den samlade hotbilden mot Danmark vara allvarligare än vad den har varit på länge.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, säger Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, till Danmarks Radio.

Tyskland: Kan aktivera artikel 5

FE ser emellertid ingen risk för ett militärt angrepp på Sveriges grannland.

Det rapporten avser är så kallad hybridkrigföring där Ryssland kan använda “alla medel” utan att det aktiverar Natos artikel 5 och ett storkrig.

Tyskland gjorde nyligen en annan bedömning.

Enligt den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl kan Nato visst överväga att aktivera den omtalade klausulen om Ryssland intensifierar sin hybridkrigföring.

– Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, sade han till Reuters i slutet av november.

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

LÄS MER: Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

Kina avgörande

Enligt den danska rapporten pekas Kina ut att spela en nyckelroll bakom kulisserna.

Utan Kina hade det ryska hotet varit betydligt svagare.

– Det är vår bedömning att det kinesiska stödet är avgörande för att Ryssland ska kunna behålla sina krigsinsatser med nuvarande intensitet, säger Anja Dalgaard-Nielsen.

LÄS MER: Danmark varnar för helt nytt krig

LÄS MER: Sverige har agerat mot ryska stridsflyg

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen