VAL 2022: Enorma summor på valreklam – ett parti utmärker sig

2022 05 27

Centerpartiet lägger mer än fyra gånger så mycket pengar på reklam som andra partier i samma storlek.

Totalt lägger riksdagspartierna drygt 150 miljoner kronor på att visa upp sina respektive budskap i olika reklamformer, visar en granskning av Sveriges Radio. 

Hur stora pengapåsar som de olika partierna sitter inne på uppskattas nu få större betydelse än förr. Inte minst när det kommer till hur valet i höst kan sluta. 

Pengar snackar

Partiernas ekonomiska muskler blir viktigare i takt med att sociala medier bidragit till en “jämställdhet” i annonseringen.

– Det börjar återigen ha betydelse. Ju mer pengar du har desto mer kan du jobba med direktreklam, annonskampanjer och liknande. Så det kan bli än mer betydelsefullt att ha en bra valkassa 2022 och framåt, säger Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet, till SR.

C sticker ut

Riksdagspartierna har dock långt ifrån samma ekonomiska förutsättningar att marknadsföra sig till väljarna. Ett av partierna sticker dock ut – och det är Centerpartiet.

Annie Lööfs parti lägger nämligen 40 miljoner kronor på reklam, vilket är mer än fyra gånger så mycket som övriga partier i liknande storlek, erfar SR. 

“Har en större kassa”

Enligt Centerpartiet beror partiets stora ekonomiska muskler på avkastning från tidigare affärer.

– Vi har väl en större kassa att ta av. Vi har ett företag som levererar avkastning sedan vi sålde våra tidningar och från den avkastningen kan vi ta en del för satsa bland annat på kampanjbudgetering. inför valet, säger Centerpartiets partisekreterare Mikael Arthursson.

70 miljoner

Flera partier vill inte uppge hur mycket pengar som läggs undan till kampanjbudgeten i år. Enligt SR:s uppgifter lägger dock Socialdemokraterna hela 70 miljoner på reklam, vilket motsvarar 75 procent av partiets totala kampanjbudget.

Liberalerna uttrycker att de lägger “det mesta” av budgeten på valreklam, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger 6 miljoner kronor var.

Kritik för twittrande

Flera partier och partiledare använder sig av sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram för att förmedla sina budskap till de svenska väljarna. Det är dock inte alltid som det uppskattas – och ibland kritiseras partiledare för sin aktivitet på plattformarna. 

Bland annat fick justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) ta en mot en känga för sitt twittrande av moderaten Johan Forsell.

– Kanske borde Morgan Johansson överväga att lugna sig, sluta twitterkriga och istället lägga energin på att ta itu med den systemhotande gängkriminaliteten som plågar Sverige, sade Johan Forssell till Aftonbladet efter en uppmärksammad debatt i våras.

Foto: J. San Diego

Text. Redaktionen


23 oktober 2025

Skatteuppmaning till pensionärer – ”senast 9 november”

2025 10 23

Skatteverket går ut med en uppmaning till svenska pensionärer inför 2026.

Varje år får många svenskar kvarskatt efter att ha skickat in sin deklaration under våren.

Många av dem är nyblivna pensionärer.

– Pensionärer får ofta sin pension från flera olika utbetalare. En del pensionärer fortsätter också att arbeta vilket kan göra det mer komplicerat att räkna ut skatten, framhåller Skatteverket.

Men för att slippa kvarskatt uppmanar myndigheten nu särskilt pensionärer att agera.

Ansök om jämkning

För att undvika kvarskatt kan man be den som betalar ut den skattepliktiga ersättningen att dra mer skatt.

Man kan också ansöka om jämkning hos Skatteverket, så dras rätt skatt från början.

Det kan både de som väntas få kvarskatt och de som väntas få skatteåterbäring göra.

– Tänk på att kolla upp vad som gäller för just dig så du slipper att få kvarskatt att betala in i efterhand. Det gör du enkelt på Skatteverkets webbplats där det finns en e-tjänst för att beräkna din skatt, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos, i ett uttalande.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Ansök senast den 9 november

Sista dagen att ansöka om jämkning för att det ska börja gälla i januari 2026 är i november.

– Om du vill att jämkningsbeslutet ska gälla från och med januari 2026 behöver du göra ansökan senast den 9 november, säger Pia Blank Thörnroos.

För de som exempelvis har höga ränteavdrag är jämkning ett sätt att betala mindre i skatt under hela året istället för att få tillbaka skatt efter deklarationen.

Ändrade regler från och med 2026

Från och med inkomståret 2026 gäller nya regler för avdrag för ränteutgifter.

– Då får du inte avdrag för ränteutgifter om lånet inte uppfyller särskilda förutsättningar vad gäller säkerhet och maximal belåningsgrad. Reglerna påverkar dig som ansöker om jämkning, uppger Skatteverket.

Det innebär bland annat att något avdrag för lån som saknar säkerhet inte längre kan göras.

Det kan till exempel vara blancolån, överbryggningslån vid bostadsköp, kortkrediter och lån av privatpersoner.

LÄS OCKSÅ: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad 

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

På torsdagseftermiddagen kommer besked om att kustbevakningen har bordat ett utländskt fartyg.

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter. 

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning. 

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen