JUST NU: Sveriges befolkning förväntas öka stort

2022 05 24

Sverige kan få störst befolkningsökning i EU till år 2100.

Det visar en ny undersökning från Eurostat.

Till år 2100 beräknas Sveriges invånarantal öka från drygt 10,5 miljoner till 13,7 miljoner.

Det skulle innebära att Sverige blir det sjunde befolkningstätaste landet i EU. I dag är Sverige det elfte befolkningsrikaste landet i unionen.

Sticker ut

Sverige sticker ut i undersökningen. I genomsnitt beräknas befolkningsmängden i EU minska med 7 procent de kommande 80 åren.

Trots det förväntas Sveriges befolkning öka med 30 procent enligt undersökningen.

– Projektionerna görs utifrån ett antal antaganden om fertilitet, dödlighet, förväntad livslängd och in- och utvandring i länderna, rapporterar Europaportalen.

Främsta anledningen

Den främsta faktorn bakom Sveriges troliga ökning är den förväntade invandringen under de kommande 80 åren. Om in- och utvandringen skulle avstanna helt och hållet skulle det få motsatt effekt.

Utan migration skulle Sveriges befolkningsmängd krympa till 8,6 miljoner år 2100, enligt Eurostats siffror.

Även andra EU-länder skulle påverkas.

– Länder som Italien, Malta och Spanien skulle då i princip halvera sin befolkningsmängd jämfört med i dag, enligt kalkylen, rapporterar Europaportalen.

Den totala förväntade befolkningsmängden i EU 2100 skulle sjunka från 416 miljoner till 291 miljoner om migrationen avstannade helt och hållet.

Förväntas halvera sin befolkning

Sveriges befolkningsmängd förväntas öka i en rask takt, men andra länder sticker ut i motsatt riktning. Baltländerna Litauen och Lettland riskerar att halvera sin befolkning till 2100.

Andra länders invånarantal skulle öka om migrationen inom EU avstannade, enligt Eurostats undersökning. Till exempel skulle Rumäniens och Litauens förväntade invånarantal öka i ett sådant scenario.

Hela listan – invånare i EU 2100

416,1 miljoner (med migration)

291 miljoner (utan migration)

Tyskland

83,2 miljoner (med migration)

50,9 miljoner (utan migration)

Frankrike

69,7 miljoner (med migration)

60,4 miljoner (utan migration)

Italien

51,4 miljoner (med migration)

30,1 miljoner (utan migration)

Spanien

45,8 miljoner (med migration)

24,6 miljoner (utan migration)

Polen

27,7 miljoner (med migration)

21,7 miljoner (utan migration)

Nederländerna

18 miljoner (med migration)

12,5 miljoner (utan migration)

Sverige

13,7 miljoner (med migration)

8,6 miljoner (utan migration)

Rumänien

12,8 miljoner (med migration)

13,2 miljoner (utan migration)

Belgien

11,9 miljoner (med migration)

8,3 miljoner (utan migration)

Tjeckien

10,2 miljoner (med migration)

7,8 miljoner (utan migration)

Österrike

9,2 miljoner (med migration)

5,4 miljoner (utan migration)

Ungern

8,7 miljoner (med migration)

6,3 miljoner (utan migration)

Grekland

8,1 miljoner (med migration)

5,7 miljoner (utan migration)

Portugal

8 miljoner (med migration)

5,8 miljoner (utan migration)

Irland

6,6 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Danmark

6,2 miljoner (med migration)

4,8 miljoner (utan migration)

Bulgarien

4,7 miljoner (med migration)

4,2 miljoner (utan migration)

Finland

4,7 miljoner (med migration)

3,2 miljoner (utan migration)

Slovakien

4,3 miljoner (med migration)

3,6 miljoner (utan migration)

Kroatien

2,8 miljoner (med migration)

2,3 miljoner (utan migration)

Slovenien

1,9 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Litauen

1,7 miljoner (med migration)

1,9 miljoner (utan migration)

Estland

1,1 miljoner (med migration)

896,1 tusen (utan migration)

Cypern

1,1 miljoner (med migration)

590 tusen (utan migration)

Lettland

1,1 miljoner (med migration)

1,3 miljoner (utan migration)

Luxemburg

781,2 tusen (med migration)

396,2 tusen (utan migration)

Malta

689,4 tusen (med migration)

253,5 tusen (utan migration)

Källa: Eurostats

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder.

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen