UPPGIFTER: Ökad press på Putin

2022 05 24

Flera tongivande ryska nationalister har börjat kritisera Putins ”särskilda militära operation” i Ukraina, rapporterar amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) i sin senaste underrättelserapport.

Samma personer efterlyser även ytterligare mobilisering.

Enligt ISW kan en sådan mobilisering blir svår att lösa. Kreml har inte förmågan att mobilisera tillräckligt med soldater i nuläget.

Kräver krigsförklaring

En rysk officersförening finns bland dem som kritiserar Putins krig i Ukraina.

De kräver att Putin förklarar krig mot Ukraina, uppger ISW. En officiell krigsförklaring från Putin skulle innebära att Ryssland kan mobilisera sina reservister. Något som enligt rysk lag inte är möjligt om inte Ryssland befinner sig i krig, vilket Kreml genomgående har betonat att landet inte gör. 

– Föreningen strävar efter att reformera den ryska militärstrategin. De uppmanade Rysslands president Vladimir Putin och Kreml att förklara krig mot Ukraina den 19 maj. Föreningen konstaterar att Ryssland misslyckats med sina mål i Ukraina under den tre månader långa invasionen, skriver tankesmedjan.

Misslyckandet bakom kritiken

Beslutet att sätta press på Putin och Kreml togs kort efter de ryska styrkornas misslyckade försök att korsa floden Donets i Ukraina.

Den 11 maj försökte minst en rysk bataljon korsa floden utanför byn Bilohorivka. Det slutade i förödelse.

Drygt 500 ryska soldater dödades efter beskjutning från ukrainskt artilleri. Dussintals militärfordon förstördes och lämnades kvar i floden.

– Den misslyckade flodkorsningen chockade ryska militärobservatörer och fick dem att ifrågasätta militärens kompetens, uppger ISW.

Krig för Rysslands existens

Den ryska officersföreningen kräver nu att Putin och Kreml frångår retoriken om att ”avnazifiera” Ukraina.

Istället vill föreningen att den ryska armén ska utkämpa ett krig för ”landets historiska territorier och Rysslands existens i världsordningen”, rapporterar tankesmedjan.

Vill införa dödstraff

Officersföreningen vill även att Kreml mobiliserar samtliga regioner som gränsar till Nato-länder och Ukraina.

– De vill bilda nya territoriella försvarsgrupper och förlänga standarden för militär tjänstgöring från ett till två år. Samtidigt vill de upprätta en ny rysk militär administration i Ryssland, Donetsk, Luhansk och ockuperade bosättningar i Ukraina, rapporterar ISW och tillägger:

– Officerarna vill även införa dödstraff för desertörer.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen