Angriper Moderaterna och pekar ut SD som högerextrema

2021 04 06

– Att öppna dörren för högerextrema krafter är ett historiskt steg Moderaterna är på väg att ta. Det är ett steg som Sverige, svensk demokrati och svenska löntagare inte har råd med.

Det framhåller Socialdemokraternas partisekreterare Lena Rådström Baastad som går till kraftigt angrepp mot Moderaterna i en text i tidningen Arbetet idag.

– Vi socialdemokrater ser att behovet av gemensamma lösningar är större än på mycket länge, därav också behovet av socialdemokrati. Mot oss står ett oprövat och ostadigt regeringsalternativ på den yttersta högerkanten, menar Baastad.

Hon anser att behovet av gemensamma lösningar är större än på länge och hon betonar att svaret på Sveriges stora utmaningar efter pandemin stavas Socialdemokraterna.

– Det gäller välfärden, arbetsmarknaden, industrin i Sverige och en rad andra frågor. Just nu rustar sig socialdemokratin för arbetet. Vi har lyckats bryta den blockpolitik som varit så skadlig för Sverige och vi har genomfört historiska satsningar på välfärden, på tryggheten och på klimatet trots en högermajoritet i riksdagen. Är vi nöjda? Nej det är vi inte. Vi ska fortsätta bygga landet. Det är en stor uppgift och just därför är den så passande för vårt parti, anser Baastad.

ANALYS

Toppnamn efter toppnamn i S går till mycket hårt angrepp mot Moderaterna och det faktum att M-KD-SD ingår i samma regeringsunderlag som nu även L anslutit sig till. Den stora frågan är hur effektiva Socialdemokraternas SD-angrepp är.

En del väljare lär inte uppskatta de hårda attackerna men S fokus är främst att skrämma den begränsade skara väljare som tillhör M:s och L:s liberala falanger. Att locka över 2-3%-enheter kan räcka långt för S men samtidigt riskerar det att slå tillbaka. Spänningen inför valet 2022 ökar hela tiden och det är helt jämnt mellan de båda regeringsunderlagen i senaste Novus.

[forminator_poll id="2816"]

Här är flaskan som allt fler vill ha på Systembolaget

2024 12 22

En dryck har blivit allt mer populär och är också en favorit att köpa till julbordet.

Julen närmar sig och många svenskar har nu fullt upp med att inhandla mat, dryck och julklappar.

En dryck ser ut att vara extra populär i år, rapporterar SR, som hänvisar till statistik från Sveriges bryggerier.

”Stor skillnad på kvaliteten”

Allt fler kunder på Systembolaget frågar efter alkoholfri öl.

– Över åren så märks det tydligt att det har blivit mer och mer populärt, säger Åsa Flodin, som jobbar på Systembolaget i Östersund, till radiokanalen.

Den alkoholfria ölen väcker ett allt större intresse i takt med att urvalet blir bättre, menar hon.

Förr var den alkoholfria ölen ganska tråkig, men idag finns det desto fler goda alternativ att välja mellan.

– Jag har jobbat väldigt länge i det här företaget, och jag ser att det är stor skillnad på kvaliteten på dryckerna som vi säljer nuförtiden. De var ganska utslätade och lite småtråkiga för 15-20 år sedan, säger hon till radiokanalen.

Snabbast växande segmentet

Den alkoholfria ölen har alltså kommit starkt på senare år, och 2024 verkar den vara mer populär än någonsin.

Det gäller inte bara på julen.

I somras såldes det mer alkoholfri öl än någonsin i dagligvaruhandeln, enligt en undersökning från Carlsberg Sverige.

– Alkoholfri öl är det snabbast växande segmentet på ölmarknaden och trenden växer sig allt starkare, har Carlsberg Sveriges VD Peter Hammarstedt tidigare sagt i ett uttalande.

Siffror från Sveriges Bryggerier bekräftar också att det handlar om en långsiktig trend. Under de senaste 10 åren har försäljningen av alkoholfri öl gått upp med mer än 750 procent.

Så brygger man alkoholfri öl

Enligt Carlsberg finns det två sätt att brygga alkoholfri öl: Antingen brygger man ölet som vanligt och tar sedan bort alkoholen med en så kallad vakuumdestillering. Eller så brygger man ölet alkoholfritt från början med en metod som kallas ”stopp-fermentering”, som innebär att man kyler ner vörten när den jäst till 0,5 procent, och jästen tas bort från ölet.

Öl får innehålla max 0,5 procent för att klassas som alkoholfritt.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


Butikskedja vill öppna 400 butiker – för att utmana Coop och Ica

2024 12 21

Butikskedjan 24sju har som mål att nå upp till 500 obemannade butiker.

Under en längre tid har klagomål framförts gällande Sveriges “monopolliknande” livsmedelssituation.

Coop, Ica och Axfood har enorma marknadsandelar och det uppmärksammades inte minst i samband med inflationen som varit ett stort problem på senare år.

Nu vill butikskedjan 24sju ge sig in i matchen, rapporterar Dagens Nyheter.

Vill nå 500

I dagsläget har 24sju 100 obemannade butiker runt om i landet.

Målsättningen är dock betydligt högre än så - inom fem år ska man nå upp till 500 butiker.

Profilen Joakim Assarsson förklarar att 24sju i mångt och mycket grundas på digitala lösningar.

– Det senaste som vi lagt till finns i några butiker i Göteborg. Där använder vi AI vid ingången för att analysera dem som kommer in i butiken, säger han till DN.

Runt om i landet

I dagsläget har 24sju 100 butiker runt om i landet.

Bland annat finns de obemannade butikerna i Värnamo, Norrköping, Göteborg, Nyköping, Katrineholm, Malmö, Mora och Östersund.

Assarsson framhåller att butikskedjan ska vara enkel och smidig framförallt.

– Det ska vara så smidigt som möjligt för butiksdriften och för konsumenterna.

Enda du behöver

Smidigheten upprepas via 24sjus hemsida - där man understryker att det inte behövs mycket för att göra sina inköp via de obemannade butikerna.

– 24 SJU Snabbköp är matbutiken som alltid finns där för dig. Obemannad Matbutik med stort utbud och superlätt att handla i. Det enda du behöver är BankID och bankkort eller Swish.

Har riktat kritik

Utöver missnöjet hos gemene man har även Konkurrensverket varit kritisk mot den rådande situationen i livsmedelsbranschen - detta då den bristande konkurrensen kan leda till högre priser för konsumenterna.

– I genomlysningen av livsmedelsbranschen konstaterar Konkurrensverket att det i flera avseenden finns bristande konkurrens i livsmedelskedjan, framhåller myndigheten.

– För konsumenterna innebär den bristande konkurrensen att de betalar mer för många livsmedel än vad de skulle behöva göra.

Foto: C. Banks

Text: Redaktionen